Internetuppkoppling gone awry

Hellojsan folket,

Jag sitter här på ett stökigt Engelska parken. Min dator har kraschat igen, och min internetuppkoppling har flippat ur och vill inte längre vara med i leken... Darn. Nu hade jag inget att göra igårkväll, så jag tog mig igenom all form av studielitteratur som överhuvudtaget fanns att finna på mina 19 kvm. Därmed har jag frigjort två veckor från studier =)
Hehe, ibland är det bra att internet inte funkar. Då gör man nyttigare saker än att surfa och leta förklaringar och bakgrundsfakta på ord som Ampersand. Det är and-tecknet för de som inte vet --> &. Men jag tycker såna saker är intressanta att läsa om. För det är sånt där som få andra bryr sig om men som kan rädda en tråkig diskussion. Nåja, kanske bara jag som finner såna saker intressanta. Men at least I'm honest... Jag blev inspirerad av J att se över vissa bekantskaper och insåg att nog har jag en del gamla teklefonnummer i min telefon som jag inte brukat på år och dar. Så jag tog och skrev ett litet sms, och har redan fått svar :)
Ni vet såna där människor man en gång tyckt väldigt mycket om men som av en anledning eller en annan inte lyckats behålla kontakten med. Man flyttar, avslutar ett förhållande, byter skola, byter umgängeskrets... Såna saker, som gör att man inte kan engagera sig i alla kring en och som oftast resulterar i att man isolerar sig från sina gamla vänner, inte medvetet men likväl ändå. Så jag tog det där steget, att ta upp kontakten igen med dem som man inte hört av sig till på alldeles för länge. Och jag vill gärna påstå att jag känner mig gladare för det (:
I helgen är det fullt upp. Besök, en dejt och en massa utgång. Sånt gör varje själ glad. Inte minst min (: I'll keep you posted on the events. Yes yes children. Smell you later.

/Bellis

They sentenced me to 20 years of boredom

Jag har idag gjort så mycket nyttogrejer att jag nästan skäms inför mig själv... Skrev på min uppsats, läste fyra kapitel om Sovjets grundande och fall, läste 2 äckeltjocka kompendier om samma ämne, och hängde allmänt mycket på biblioteket. Dessutom lämnade jag tillbaka gamla böcker, inhandlade mat och diskuterade diverse småskaliga problem med en god vän...
Nu har jag just skuttat ut ur duschen och har Joe Cocker vrålande i bakgrunden "First we take Manhattan..." Men visst är det tokigt hur vissa dagar kan överraska en. Hur ens produktivitet är skyhög en dag och nästa dag är den icke-existerande. Och det konstiga var att jag utan tvekan vaknade på helt fel sida av världen (måhända att jag överdrevmin ändring av denna aforism, måhända...) idag. Egentligen hade jag ingen lust att lämna hemmet, som vanligt. Men jag kan inte isolera mig jämnt, så jag fick gå iväg och återlämna böcker, köpa kompendier och vara allmänt utomhus.
Jag träffade Honom, också. Han som får mig på så gott humör jämnt. Han hade visst klippt sig igen, och skulle på nån gitarrlektion... Han med det vackraste leendet och de underbaraste bruna ögon som man någonsin sett. Med kanske världens sämsta och mest ovårdade stil, men jag avgudar den. Och jag avgudar honom. För att han får mig att le inombords. Även om man inte ser det i mina permanent arga, gröna ögon...
Han är som ett mirakel på två ben... För mig i alla fall. För mig är han alltid den som änglarna sänt ner för att få mig att ta mig genom mina tuffaste dagar. Det var tack vare honom och den korta stunden som vi sågs som mina energinivåer höjdes, sköt upp i skyarna... Och jag orkade med denna dagen, fick vingar på skorna och på hjärtat. :)

Damn. One of these days Alice, pow, zoom, straight to the moon :P

/Bellis

Min passion

Listor.

Var hittade du den här listan? På denna blogg

Var är dina föräldrar födda? Pappa i Baghdad, Mamma i Derventa

Vad är det senaste du installerade på datorn? VLC spelare och så har jag fyllt på med codec till den


Vilken är din favoritrestaurang? Helenas Krog (St Eriksplan)

När badade du i en pool senast? I somras, hos päronen

Har du varit med i någon skolpjäs? Ja. Massvis. Har alltid varit lite av en teaternörd

Hur många barn vill du ha? Herrgud ska man rada upp det också. Fick jag välja så skulle det väl bli tre

Vilken musikstil tycker du mest illa om? Reggae, skyr det som pesten

Vad har du för TV-kanaler? 1, 2, 3, 4, 6

Har du åkt moped någon gång? Ja, fler gånger än jag kan räkna

Har du busringt någon gång? Givetvis

Har du fått felparkeringsböter? Lyckligtvis inte

Har du hoppat/kan du tänka dig att hoppa bungy-jump eller fallskärm? Skall hoppa fallskärm

Vilken är den plats längst bort som du har besökt? San Diego?

Har du en egen trädgård? Icke. Bara Clas

Vilken är din favorit bland tecknade serier? Family Guy, American Dad, Futurama, Simpsons, King of the Hill. Av vuxenserierna (som ju är min hobby) annars kan jag nog rada upp minst 2 A4- sidor med tecknat

Kan du alla orden i nationalsången? Ja

Badkar eller duschkabin? Dusch gärna, men jag gillar mitt badkar

Vilken är den bästa film du sett senaste månaden? Har inte varit så flitig på att kika på film, har mest väntat på alla nya avsnitt av Family Guy så det får väl bli dem då, i brist på annat

Favoritpizza?
Ingen konkret favorit

Chips eller popcorn? Chips, nachochips. Doritos

Vilken färg på läppstift använder du? Naughty, nr 063, Rimmel

Har du rökt jordnötsskal någon gång? Va? Sjukaste frågan jag någonsin sett

Har du någonsin varit med i en skönhetstävling? Inte vad jag vill minnas

Apelsin- eller äppeljuice? Äppel, alltid och jämnt

Vem är den senaste som du åt ute med, vad åt ni? Annelie, käkade burgare

Favoritchoklad? Gillar vit, men mjölkchoklad med nötter är übergott, samma med mörk choklad och en kopp kaffe. Jag älskar all form av choklad utan de med smak (som apelsin och mint och annan goja)

När åt du en hemodlad tomat sist? Inte sen jag var barn

Har du vunnit en prispokal någon gång? Ingen pokal

Är du bra på matlagning? Jag har fått höra att jag är det

Klarar du att tanka själv? Herregud, ja

Har du beställt något från något av de där shoppingprogrammen som går på reklamteve-kanalerna? Nej fy, såna tittar man på medans man väntar på andra program klockan 4 på morgonen. Inte sjutton gör man det för att man vill ha mer skräp

Pepsi eller Coca Cola? Det beror på vart jag är. Men generellt sett ingen av dem, gillar Fanta men eftersom det tillhör Coca Cola-company så får det väl bli Coca Cola

Har du varit tvungen att använda uniform i något jobb? Inte uniform, men arbetsbyxor

Vad var det senaste du handlade? Mjölk

Har du kräkts offentligt?
Ja, pinsamt nog har jag lyckats med det med

Vill du helst bli mångmiljardär eller hitta den sanna kärleken? Mångmiljardär. Naivitet är inte riktigt min starka sida

Tror du på kärlek vid första ögonblicket? Inte kärlek, förälskelse kanske. Lust oftast, men inte kärlek

Har du ringt något betalnummer? Som i snusknummer? Nej, inte mer än telefoninformation som 118118

Kan man vara vän med sitt ex? Jadå, vuxna människor ska kunna umgås med varandra tycker man

Hade du mycket hår som liten bebis? Jag var en mysko unge med axellångt hår från födseln. Hårdrockare redan på den tiden :P

Vad har du för meddelande på din telefon/mobilsvar? "You've reached the phone of Belma", eller nåt sånt skräp. Opersonligt som fan, för att folk klagade på mina andra långa meddelanden

Vad har du i din väska? Det hör till saken att jag väldigt sällan bär väska. Jag har allt i fickorna. Telefon, nycklar och korthållare

Någon favoritsak du gör innan du går och lägger dig? Slår på musik och skriver på min bok

Vad är du tacksam för idag? Att det blev en lugn dag, att jag hade mat i kylen så jag slapp stå och laga till nåt och att vi gungade gungbräde igår, hade inte gjort det på flera år


Musicka é


Är det bara jag som fortfarande tycker att Eros Ramazottis musik är en fantastisk upplevelse. Framförallt låten Musica É som han framför ihop med operasångaren Andrea Bocelli. Jag kan sitta i timmar och njuta av den låten och deras skönsång på italienska, detta romantiska språk. Eller det anses väl som det. Jag är inte helt övertygad, men deras skönsång är något som jag kan njuta av ändå.
Hittills har jag haft en högst ordinarie söndag med mycket sovande och en del vaket liggande i sängen, filosoferande om livet och människorna som berikar det. Jag lärde mig en del igår, om hur en del människor fungerar och hur bra vänner kan vara. Och hur mycket en långpromenad kan göra för ens välmående. Jag vaknade upp med en massa tankar på J, han som ockuperat mina tankar i många dagar nu. Och likförbannat hade han skickat ett meddelande imorse :) Ibland hittar man en guldklimp, men den guldklimpen väljer att flytta till norröver. Men men, livet är ju lite spännade på det viset att man alltid, ALLTID, träffar rätt människor vid fel tider. Men det gör inget. Kanske lite, men ändå.
Nåja, nu ska man inte tänka så.
Istället ska jag se Nacho Libre (nya Jack Black-filmen) och drömma mig bort till Mexico med all dess skönhet och en tanke kommer väl ägnas åt J med :)

Yes yes, you children with your 8-track tapes. You go on and have your fun.

/Bell

Hemma igen

Vilken djävulsk afton... Bra, men smärtsam...

Annelie kilade nyss hem i en taxi, medan jag sitter här och häckar. Med ett glas Sprite, som igårkväll fungerade som groggvirke och en tanke på den nu kalla pizzabiten i mitt kylskåp. Mina fötter värker nåt fasligt efter att ha vandrat kring i Flogsta och större delen av Uppsala iförd endast ett par av mina mest obekväma flipflops. Som förövrigt insisterade på att gå sönder för jämnan.
Vi tog en liten nappytime i ett lusthus i Flogsta när vi promenerade hem från lekparken på dagiset, där vi gungat och åkt rutschkana (som jag säkert stavat fel). Vi stannade av vid en annan lekpark och klättrade som två ryska gymnaster i rep och stegar. Om det vart under andra omständigheter hade det kanske varit sexigt, nu var det nästan mer tragikomiskt.
Sedan vandrade vi på alla våldtäcktsstigarna och Annelie tog av sig sina tröjor fler än en gång och utmanade ödet när hon vandrade iförd endast en bh på överkroppen. En förkylning känns given. Men det talas det tyst om.
Men det viktigaste för i afton var att jag förälskade mig i den kille jag visste att jag aldrig kunde få...
Den sexiga, väldigt rockabilly-inspirerade, blonda hunken på Max, after hours. Han såg ju så fasligt snygg ut i sin skjorta och slips, och det är få saker som slår en snygg quiff på en kille. Även om han är blond. Slickat med quiff! Yes, Sir! Any day. Att han sen med bestämda steg ställde sig rakt bakom mig, tätt, tätt intill så att jag kände hans varma andedräkt mot min hals gjorde inte saker lättare för en, som jag, som lever i celibat. Åh, det var med tunga steg som jag lämnade Max och denna dröm till karl.
Lyriskt.
På vägen snackades det mest om alla dessa underbara pojkar där ute och hur mycket vi båda (mest jag, dock)  uppskattade en ovårdad kille. En sån där som ser äckligt bra ut, men som är nonchalant och bara ovårdad. Orakad (jag gillar skägg :), oklippt bara väldigt ovårdad. Rugged. Så sexigt. Åh, dessa många vackra varelser, men bara en som jag skulle kunna tänka mig att fundera på att ha nåt seriöst ihop med. Den mest ovårdade av dem alla. Med de vackraste bruna ögonen, och det rufsiga håret. Han med det mest charmiga och vackra leendet man någonsin stött på.
Han är vacker på ett okonventionellt sett. Hela hans varelse får min värld att bli till gele. Mina knän ger vika och hjärtat slår dubbelslag...
Han. Bara han. Ingen annan. Utom Dennis. Dennis kan alltid få hela min värld att rasera på två röda... Det gör honom lite övermänsklig i mina böcker, även om jag vet. Jag VET att han inte är mer människa än jag. Men den effekten han har på mig, fortfarande. Det är något utöver det vanliga. Nåt helt annat...
Heh. Dennis. Igen.

/Belma

PS. Tack Cilla som ställde till med dessa festligheter, och alla ni andra för en fantastiskt trevlig afton. DS.

I've been searching my soul...


Halloj alla,

Ikväll har varit en himla trevlig afton. Med många trevliga inslag... En snabb get-together hemma hos mig, denna gången utan inslag av badkar. Däremot ett besök av Helena och Jonas, och givetvis Annelie som jag numer findricker med lite alltomvartannat.
Vi började som sagt aftonen här hemma hos mig med öl och vodkadrinkar... Bra musik, bra sällskap. Sen skulle H och J vidare och jag och A med, åt varsitt håll dock. Vi tänkte att Värmlands är bra, men klockan var mycket. Dock träffade vi en Kanadensare och en Tysk i kön som vi hade sällskap med en stund. Men klockan var kvart över 12 när vi kom fram och att betala inträde för att vara där inne i trekvart kändes onödigt. Så vi beslutade oss för Fellini. Men så blev det inte. Istället blev det öl ute på Orvars, där det fanns gott om ögon och örongodis. Hårdrock i högtalarna, öl och trevligt sällskap. Mer kan man inte önska sig... Mitt i allt detta trevliga kommer A och jag på att vi borde gå och plocka svamp...
Så imorgon 11 bär det av för lite svampplock
... Senare på kvällen blir det inflyttningsfest hos C, med folk jag knappt hunnit träffa på länge. Trist att N inte kan komma. Länge sen jag fick träffa alla er tillsammans... Welly well well, kommer många fler tillfällen :)
Så, nu ska jag krypa ner i min nybäddade säng, läsa några rader i min kursbok sen ska jag sova gott och vila ut mig inför morgondagens eskapader...

Hade man kunnat välja, hade var dag liknat denna :) Fast å andra sidan skulle man tröttna på det med tids nog... Nej, såhär blir dessa dgar mer speciella. Det är bra, för de är speciella (:

/Bell

Kanske borde nämna lite snabbt att jag äntligen färgat håret igen... Brunt igen. Ljust i botten, mörkare på topparna... Tycker själv det ser himla tjusigt ut. Bättre än mycket annat  :)

Diskussioner på hög nivå


A piece of history is sealed:

Moget värre, men man måste få sånt sagt också tycker jag. Den här bjuder jag på :P

Fantasilöst snatteri

Listan är tagen utan en fråga om lov från Camilla

Vad heter du?

Belma
Vart bor du?
Studentghetto 2, Uppsala

När är du född?

851128
Beskriv din stil med 3 ord?
Varierande, rosa, egen
Vad innebär mode för dig?
Mode betyder lite för mig. Jag har min stil, men hämtar gärna inspiration annanvartifrån. Gärna andra tider och länder
Vilka är dina favoritaffärer, butiker?
H&M, Diesel och Polo RL
Shoppar du second hand?
Aldrig. Jag får allergiska reaktioner inne på Second Hand-butiker. För mycket bakterier
Vilken är din favoritdesigner?
Michael Kors, just nu
Vad är din favorit i höst?
Allt stickat och mjukt, samt min ständiga favorit polokragen
Hur mycket shoppar du för i månaden?
Hah! Jag har ingen budget
Dyraste plagget respektive billigaste?
Min kappa är det klart dyraste plagget, och billigast var en tröja jag köpte på H&M för 10 spänn

Tror du att du kommer att kunna shoppa lika mycket om 10 år som du gör idag?
Mer, troligtvis
Brukar du tröstshoppa?
Jag gjorde det när jag bodde hemma och var bekymmerslös, och hade pengar
Högklackat eller lågklackat?
Dojjor
Vilken är din drömväska?
Äga inte sådana drömmar
Vilket blir ditt nästa köp?
Nåt stickat eller en herrskjorta
Favoritblogg?
Äga icke sådan, gillar att läsa alla bloggar
Vilka är dina stilikoner?

Hah! Sånt är bara för småbarn och fantasilösa foster. Min stilikon är jag, möjligen Prince för han har lila lika ofta som jag har rosa. Kudos to that guy
När upptäckte du ditt intresse för mode?
Säg det du, jag vet inte. Har alltid gillat kläder men mode har aldrigt varit min grej. Det är för konventionellt och inte alls eget
Vad vill du jobba med i framtiden?
Lyxhustru, eller förtidspensionerad student. Jag har inga ambitioner på den fronten, kanske jobba som museiguide eller lärare. Hade gärna jobbat inom film eller musik, men jag har inte engagemanget som krävs av mig
Favoritplagg just nu?
Min tjocka, stickade tröja från edging
Favoritaccessoarer?
Armband eller örhängen


Skam den som ger sig...

Det är ett citat som jag oftast brukar, i alla de sammanhang man kan finna. Nu är det min tur. Skam den som ger sig... Den som inte ens försöker, den som inte ger sitt allt och kanske misslyckas. Men misslyckas med stil och grace. Skam den som ger upp inför sig själv, och självömkar... Det är så lätt för mig att falla in i depressioner. Riktiga, brutala, förödande depressioner. Att vältra i min egen desperation. Men inte den här gången...
Den här gången ska jag kämpa, förlorar jag så förlorar jag allt och då försvinner jag. För gott. Vinner jag, så fortsätter livet som det gjort. Men skam den som ger sig när allt hänger på att man håller ut, andas och vaknar för att ännu en dag kämpa om sin överlevnad. I'll live in a box, maybe that's what I'm meant to do. Maybe.
Maybe there is a bright tomorrow, maye there's none. But if I give up now, fuck all this then. And to hell with it all. But that's not me. Never has been. I'm not a quitter, never have been before and am not about to start being one.
It's either me or them, and so far they've always won. But now, damn it all to hell if I lose. Damn them all to hell, and all the rest too!

Bah! Detta måste gå bra. Det måste gå vägen. Det bara måste det.

Undergången.


Jag har aldrig någonsin velat dö så mycket som nu. Jag orkar snart inte mer. Det här är för mycket. Det är bara för mycket för mig att ta.
Jag ska dra mig tillbaka i en dag, se över mitt liv och besluta mig en gång för alla vad jag ska göra hädanefter. Hur allt ska gå till. Att gå under ska inte vara lösningen. Men just nu vet jag inget annat sätt. Därför måste jag gå igenom mina alternativ för något måste man väl kunna göra? Något alls? Undrar om det finns nån där ute som kan hjälpa en? Donera sin tid. Ingen vän. En helt obekant människa, för nu orkar jag inte mer... Till och med ljuset i slutet av tunneln har slocknat. Nu är det mörkt, som aldrig förr. Och denna gången finns ingen där som kan fiska ur mig.

It's do or die.

But what to do..?

Alliansen vann


Japp, nu får vi se hur det ser ut framöver... Jag trodde jag skulle vara mer exalterad. Nu har det visat sig att jag inte är det. Men jag antar att det mesta är bättre än Göran och company, så nu får vi se. Jag lär nog gnälla ändå. Speciellt med tanke på den storskaliga bristen på entusiasm... Det var väntat. Jag hade velat att fler röstade på Folkpartiet och färre på Centern, men Maude är bra. Jag gillar henne. Hon är skarp. Väldigt skarp.
Jag var Moderat förr. Men det var då. Jag stödde Moderaterna, de "Nya Moderaterna" är inte riktigt min kopp te nånstans. Men lite ska man väl kunna ta.

Nu håller vi tummarna och hoppas på att det blir bättre än sist.

/Bell

CP på Cypern (:

CP på Cypern (:

Ett bedrövligt kort egentligen, men ville dela med mig det till er så ni får er ett gott skratt (:

Mörkrädd


Halloj alla,

Jag satt och läste på Nationaldemokraternas hemsida om deras partipolitik, och jag kom på min själv sittandes med öppen mun och knappt andandes. Dessa människor är anledning nog för att bli rejält mörkrädd. Först trodde jag kommit in på en hemsida som sarkasmerade om ND, men se så fel jag hade. De är visst allvarliga. Och jag vet inte om man ska bli ledsen eller rädd när man läser deras valmanifest.
Otroligt. Sveridemokraterna är nybörjare jämfört med dessa människor, som jag endast kan likna vid kommunisterna som är lika extrema på andra hållet. Unbeliavable. Jag måste föreslå att ni som läser detta besöker Nationaldemokraternas hemsida, och tar er en titt där. Om inte annat för att veta vad som finns där ute. Att de varit verksamma sen 011106 är föga överraskande, eftersom deras primära hatgrupp är muslimer och vi är alla bekanta med vad som hände 2001, den hemska, ödesdigra dagen den 11 september.
Bedrövliga händelser, och en otrolig massa oskyldiga liv togs, och ännu fler liv förstördes. Men vad jag inte förstår är varför detta skulle väcka ett hat mot en hel, väldigt heterogen, grupp människor? Men å andra sidan, det är lätt att hata. Kräver inte mycket engagemang eller kunskap. Värre är det att öppna en bok eller två, läsa lite om dessa människor som finns bakom religionen. Inte ta för givet att alla hatar allt som rör sig, och fördömmer allt som har med jämställdhet att göra.
Jag blir bara trött på obildade människor. Det är ju det som är fel med detta, och alla andra samhällen. Det är fåren som förstör för oss andra som faktiskt kan leva jämte varandra, trots alla våra olikheter. Och det finns så mycket hat i världen idag, och i vårt lilla land, just på grund av den här bristen på bildning. Man väljer att ta en annan persons åsikt för givet för att man själv inte orkar leta reda på fakta. Precis som de gamla religionskrigen förr i världen. Så även idag.
Jag trodde människan utvecklades. Jag hade fel. My bad, jag ber om ursäkt för att ha överskattat människans förmåga att tänka själv och inte förlita sig helt på en annan människa för livsinstruktioner. Jag vill avsluta med ett citat från Nationaldemokraternas hemsida, hämtat härifrån:
"Det är också klokt att hålla ögonen öppna för mera spektakulära kampanjaktiviteter från Nationaldemokraternas sida; vi tror att vi kommer att förvåna många."
Skeptikern i mig tvivlar, men jag har haft fel förut.
/Belma

Resultat...

My score on The Seven Deadly Sins Test:

**************************************

    Lust

(You scored 78 externality and 47 desire!)

"You are one of the lustful, condemned to swirl about helplessly in a neverending thunderstorm in the second circle of hell. As unpleasant as that sounds, lust is still one of the least serious sins, and it is undoubtedly one of the most fun. So go out and slake that thirst for bodily pleasures!"


**************************************


Dessa sju dödssynder...

Halloj alla,

Igår fick jag en stund till övers framåt kvällskvisten, och tänkte jag skulle läsa lite om dessa sju omtalade dödssynder. Dess latinska namn är det som är inom parenteserna och de är ordnade så att sjuan är den som anses som den värsta d.v.s. högmod.

1. Lust (Luxuria)

2. Frosseri (Gula)

3. Girighet (Avaritia)

4. Lättja (Acedia)

5. Vrede (Ira)

6. Avund (Invidia)

7. Högmod (Superbia)

Jag tog mig tiden att slå upp varje enskillt ord, för att bättre förstå exakt vad som åsyftades med varje punkt. Men något som jag fastnade på var just högmod, eller rättare sagt en av dess synonymer; nämligen "egenkärlek". Det är väl något som är högst aktuellt idag, den totala bristen på självkärlek. En önskan att vara som någon annans porträtt utåt. Avund, som anses som den näst- fulaste synden är den som så många idag hänger sig åt. Personligen tycker jag att de två synderna bör byta plats, för det är ju inte högmod som orsakar mest smärta i det egna jaget, det är den där avundsjukan. Att aldrig vara nöjd med sig själv, att alltid vilja ha någon annans leksaker.
Personligen är jag en sån som kommer åka dit på de första fyra. Kanske inte girighet lika mycket som lust, frosseri och lättja. Jag är lite av en hedonist, i grund och botten. Och när jag ändå satt och läste om de sju dödssynderna kom råkade jag hitta till ett test som "avslöjar" vad ens värsta synd är. Min var lust. Kanske inte helt otippat, men jag trodde ärligt talat lättja skulle vara min grej. But I guess I'm too passionate for that :P

Testet finns förövrigt att ta här. Oh, and please get back to me with results (: Man vill ju veta vem man umgås med ;P 


Söndag i sängen


Bo Kaspers Orkester i bakgrunden, denna trötta söndagseftermiddag. Clas och jag har en ledig dag idag. Hela helgen har varit udda, men inatt sov jag ut. Ändock vaknade jag trött, utmattad. Vill ju bara tillbaka till sängen, krypa ner bland lakanen och drömma mig bort till nästa dag. Min nyfunna fascination för Bo Kaspers gör mig lite extra glad. Känns som att jag funnit en liten guldklimp som man kan dela med sig av till alla. För en del av deras låtar är så härligt loungiga, bara såna där låtar som man gärna slänger på när söndagen är som bäst. Denna, min favoritdag. Slutet på en vecka, och alla kommande veckans möjligheter ligger för en, inom räckhåll. Och man får lov att bara vila, inte tänka eller göra. Bara vara. Ta en kopp kaffe, öppna fönstret och låta sensommarvinden blåsa in. Känna hur levande man är.
De flesta stressar på söndagar. Inte jag.
Jag förstår inte varför folk tror att de hinner med mer saker om de stressar, det verkar ju så ologiskt att tänka så. Jag tar alltid, oftast om inte annat, ledigt på söndagar och ger mig själv tid att slappna av. Släppa veckan som har gått och lugnt planera inför veckan som kommer. Tar mig tiden att kolla igenom mitt schema, plocka lite här hemma, njuta av mitt kaffe och gärna läsa en rad eller två i någon av de många böckerna som ska läsas. För jag, precis som alla andra, måste läsa lite. Måste "plugga". Som jag förövrigt tycker är lite negativt betingat. Jag gillar inte att plugga, jag blir så nervig då. Jag föredrar att sitta på ett bibliotek och läsa.
Läsa gott folk, inte plugga. För när jag pluggar stressar jag upp mig, men att läsa. Åh det är ett nöje för mig. När min mp3 står på lägsta volymen, jag hör mig själv andas och det enda som finns i mitt huvud är de lugna tonerna som mp3-lurarna sprider. Med en fascinerande bok, eller kanske bara en nyttig bok i händerna slösar jag mer än gärna ett par timmar i denna underbara värld som biblioteket faktiskt är. En egen sfär, där jag inte blir störd eller stressad. Där jag lugnt kan och får sitta och läsa vad än jag valt att läsa. För vi har ju alla på ett eller annat sätt valt vår litteratur. Och jag läser hängivet, och ofta. Det är som meditation för mig, även när jag läser Öststatsrätt, eller Minoritet- och Invandrarspråk i Sverige. Dessa två ämnen som visat sig bli en riktig utmaning.
Gamla filosofer och konsthistoriker, de är som serietidningar numer. Och det är nöjesläsning på hög nivå för mig. Med facit i hand är jag glad att jag valde att läsa alla dessa kurser samtidigt. De ger mig avlastning från varandra. Och människan har ju så lätt att anpassa sig. Att inte blanda ihop allt... Bara man ger sig själv tid. Och min tid är på söndagar. En gång i tiden var det Guds dag, ni vet när man inte fick göra något som kunde anses som nyttigt eller kul. Man skulle bara vara. Jag vill inte riktigt tillbaka till det, men med en kopp kaffe och Bo Kaspers strömmande ur högtalarna, då är jag... Bara är...
/Belma


Jag ÄLSKAR mina nya koppar (:

Det slog mig plötsligt.


Plötsligt slår det mig att det är få saker som är så vackra som en aria. Finns en massa dålig opera där ute, men de som är bra... herregud vad bra de är! Så vackra, så mäktiga. Bara överväldigar en. Lite som den kalla vattenstrålen igårnatt.
Inatt tillbads porslinsguden hemma hos mig, i ett något plötsligt religiöst infall. Jag fick ingen ro. Drömde om att bli stucken av bin, allting är ställt på tvären idag känns det som och jag är tröttare än tröttast. Utmattad.

Jag var ute och handlade idag, träffade Lollo på vägen. Sen har jag stått och lagat en massa mat till en vecka framöver. Det känns nyttigt. Men inte tagit mig ner till tvättstugan än. Vet inte varför det ska vara så förbannat jobbigt. Hade gärna velat kunna boka tid, inte behöva sitta där nere i timmar och vänta på en maskin. Nej gott folk, Annelie kommer hit snart för att hämta sina prylar som hon lämnade kvar igår. Efter det ska jag försöka tvätta det viktigaste och sen ska jag sova. För jag är äckligt trött.

/Bell

Common people

"I want to live like common people,
I want to do whatever common people do,
I want to sleep with common people [...]"


Jag hade inte kunnat formulera det bättre själv om jag så suttit och knåpat på det en halv livstid. Eller en lördagsmorgon. Och klockan är precis så mycket att det inte hunnit bli 12, så man får ju säga morgon än.
Jag har grav vätske- och näringsbrist, men det är väl fullt förståeligt efter att jag blev så sjuk. Blöh. Känner mig himla bra i huvudet men resten av kroppen är inte riktigt med på den känslan. Eller rättare sagt så är magen på en egen turné. Hemskt. Och så måste jag tvätta idag. Har inga rena kläder kvar. Fast det är orelaterat. Bara en extra grej på 'att-göra'- listan. Och så måste jag tvätta en av mattorna, för hand givetvis, för det känns tomt med ett golv utan en matta. Och varför jag ska tvätta den för hand är dels för att jag velat göra det länge och dels för att den är lite för stor för att ens få plats i mattvättmaskinen.
Nåja, man ska inte gnälla. Men läget är ju inte det bästa, så därför är det läge för lite gnäll. Men nu ska jag försöka samla mig, gå och tvätta och sen ta en nappytime innan jag ska iväg. Om jag orkar gå iväg.
Känner mig smått håglös. Men jag ska inte skippa tvättandet idag. Annars får jag börja bli nudist. Och det är en tanke som inte ger mig nån ro. Ingen annan heller, skulle jag tro :P

/Bell

Colorcoded

colorcoded

Undrar om det märks att jag gillar att color-coda saker? Och framgår det vad mina två favoritfärger är, tro?


Helt jävla normal

Helt jävla normal
I can envision myself...



Skönheten i vardagen


Halloj alla,

Jag ska  inte bli lyrisk. Tror jag. Men idag har varit en bra dag. En spännande och inte minst underbar dag. Och nu ska jag försöka knyta ihop den säcken. Så här sitter jag, med mitt nyfönade hår och en lugg som alltjämnt fastnar på ögonfransarna.
Jag var ute och tog en liten fika idag, inhandlade en bok och ett kompendium, och var och handlade mat som jag sen tillagade i vårt väldigt mysiga kök. Och som ni säkerligen märkt, efter mina många lovprisningar, trivs jag väldigt bra i min nya korridor. Väldigt bra. Det känns som att den 1:a oktober är alla orosmoln skingrade. Då är allting jobbigt över, och den första biten av mitt livs bok är avslutat. Sen lagom i november fyller jag 21. Det hela känns så väldigt välplanerat, bara det att jag står inte bakom planerna. Jag vet inte vem som gör det, men får jag en dag chansen ska jag passa på att tacka den som varit så duktig på att få allt att klaffa.
Jag känner mig väldigt tacksam just nu. Väldigt, väldigt tacksam. Det går inte riktigt att förklara just hur lycklig jag är över att jag lever det liv jag gör, men också det liv jag levt hittills. Med alla dess upp-och-ner- gångar. Jag har hunnit med mycket på mina korta 20 år på denna jord. På vissa fält, mycket mer än genomsnittspersonen, på andra fält, mycket mindre. Men i det stora hela har jag hållt huvudet ovan vattenytan, även om det blivit en och annan kallsup då och då. Men det hör till.
Nu har jag däremot börjat lära mig simma, och kallsuparna har blivit färre och färre. De lär nog aldrig försvinna, men minnena från de gamla jobbar jag på att likvidera. Att sluta förstora gångna händelserna, upphöra att ge dem en plats i nuet. För jag har länge använt mitt förflutna som en soffa, hellre än en språngbräda. Ältat och ältat.
Suttit i ett väntrum, men inte vetat vad det är jag väntar på. Eller vem. Och att jag idag befinner mig där jag är, är för mig inte mindre än ett mirakel. Mor min har jag mycket att tacka för, som vakat över mig och styrt mig i rätt riktning när jag inte vetat åt vilket håll jag skulle åt. Hon har alltid haft tid att lyssna på alla mina bekymmer, små som stora. Och hon har alltid varit ärlig. Ibland lite väl brutalt ärlig, men så här med facit i hand är jag glad att hon var det. Jag behövde något för att vakna till. För att öppna ögonen och se den stora bilden, och sluta ägna all tid åt detaljer.
Pojkar, män, killar. Kalla dem vad man vill, de har hittills fyllt en enda funktion i mitt liv; avsaknad. Inte saknad, eller trånande efter. Nej, de har inte funnits. Varit icke-existerande. Inte i deras fysiska form, utan mentalt sett. Känslomässigt. Och detta har lämnat en stor misstro till det manliga könet, en stor och ful plats som varit väldigt mörk och väldigt isolerad. Otillgänglig. Men det har visat sig att det finns hopp, att det går att skina ljus in i detta (vad jag trott varit) eviga mörker. Tilliten får växa till sig med tiden, men fröet är sått. När man sen kan skörda, det får vi se. Nån dag, och den vetskapen känns väldigt betryggande.

Jag har valt att börja om. På mina egna villkor. Att ta det lugnt; att ta mig tiden att tänka igenom saker, mer än att rationalisera sönder allt. Analysera och överanalysera. Nej, nu ska jag njuta av livet och sluta vara så rädd för det okända. Det som kanske inte ens är där. Det är dags att bli kvitt mina hjärnspöken och möta världen på det sätt den mött mig hittills: med ett varmt leende och med en genuin hjälpsamhet som aldrig slutat förvåna mig. Människligheten är ett väldigt vackert släkte, men det behöver sin tid och plats för att växa. Och jag har alltid tid, och givetvis en extra plats till övers för alla dem som skulle vilja ha den. Kanske är det därför människor alltid bemött mig väl. Kanske är det därför jag alltid möts av leenden. Även över telefon. För ni vet väl att man hör när en människa ler. Det är en sån där detalj som jag tycker är fin att veta om, något att tänka på nästa gång ni pratar med en myndighet eller vän eller vem som helst. De hör när du ler, och du hör säkerligen när de ler, om du bara tar dig tiden att bry dig. Att lyssna.
Gott folk, öppna ögon och öron. Och när ni gör det, öppna ert hjärta och er famn med. Även till de ni inte annars skulle. För diamanter kommer i olika former, men alla kan slipas till. Och bara för att en inte skiner behöver inte det betyda att den inte har samma brillians som en annan. Den är bara mindre slipad, mindre facetterad. Intressantare. (:

Nej, jag ska inte bli lyrisk. Men jag ska passa på att vara tacksam en bra stund framöver. Nu ska jag slå på lite bra låtar och så ska jag sova lite. Jag har en lång dag för mig imorgon.

/Belmis

Vackert

Vackert

Få saker som är så här vackra (=



Ödet mina vänner, det var ödet...


Den 24:de januari, 2006 klockan 21:07:42 skrev jag ett inlägg som jag kallade "Right makes might". I detta inlägg, eller snarare hela detta inlägg handlade om min fantastiska vinterdag i Sthlm och en speciell kille jag träffade då.
Denna dagen gick till historien (min historia) som min 'Sex and the city'- dag.

"Han var inte 'slick'. Han fällde inte kommentarer, han hade inga raggningsrepliker, utan bara ögonkontakt, en trevlig konversation och ett leende som fick mig att falla som en fura. Han hade längden och åldern inne, och bruna ögon. Han har det jag vill ha, inte i mig själv utan i en kille. Han var intresserad av samma saker som jag, och ogillade samma saker som jag. Han är berest, och trevlig. Väluppfostrad och alldeles för bra för att vara sann.Han är genuint charmig, på ett blygt men ändå rakt-på-sak sätt."


Jag blev bettuttad då, och jag kan utan tvekan instämma i att jag blev det nu med. Jag råkade nämligen träffa honom i Sthlm i fredags, eller han råkade träffa mig. För jag stod och hällde upp mjölk i kaffet när han kom fram och på sitt charmiga sätt tyckte att jag borde hört av mig. Jag hade ju inte kunnat svara när han ring och råkade radera hans sms. Jag kände mig som en jubelidiot. Jag gillade ju faktiskt den här killen, och uppenbarligen han mig med.
Men på John Chris, när jag skulle fika med mor och han med sina vänner träffades vi igen. Som ett ödets mest planerade möte sågs vi, pratades vid och bestämde oss för att höras igen. Men dum som jag var tog jag inte hans nummer. Men han hade visst mitt kvar, efter 8 månader! Antingen har jag verkligen tur, eller så har jag bara riktigt mycket karisma ibland :P
Min kära mamma yttrade för allra första gången dessa ord: "Han verkar vara en riktigt bra och ordentlig kille..." Min mor! Som skytt alla killar i mitt liv, och detta utan överdrift. Hon har avskytt alla dem. ALLA. Men inte honom. Inte alls (=

"Men jag hoppas på fler möten och fler samtal. Mest av allt hoppas jag på fler leenden och så många fler skratt ihop med honom."
  - Sa jag då, och menar det än. Hans sätt är på ett vis som jag aldrig stött på tidigare.
Och fick jag önska en sak så var det just som jag sa då; "Men jag hoppas på fler möten och fler samtal. Mest av allt hoppas jag på fler leenden och så många fler skratt ihop med honom." 

"Vi kanske ses imorgon, kanske inte. Kanske aldrig igen, men jag vet en sak. Han gav mig mitt förtroende tillbaka. Allt som jag en gång mist har han givit mig tillbaka. Och jag är honom evigt tacksam för det. Evigt tacksam." - Och än en gång kan jag instämma... Men den här gången, om jag får en chans till, ska jag inte tabba mig. Trots att jag gjort det en del på vägen hit. Det har varit en lång väg från punkt A till punkt B. Men denna gången intar jag planen väl förberedd med lite mer i min ryggsäck än innan, med ett nytt förtroende. Nu behövs bara hans leende i mitt liv och sen är det perfekt. Helt perfekt.
Jag hoppas och håller tummarna att mors resultat kommer snart och att allt är okej.
Och jag vill passa på att tacka alla er söta vänner som ställt upp, eller velat ställa upp. Ni är fina människor och jag älskar er för att ni bryr er (=
Imorgon blir det en lång dag. Men med den här nya energin lär det inte bli något problem alls. Inte det minsta. Jag kommer sväva till skolan och allt annat. Nu har jag vingar på skorna igen. Denna gången mer så än senast. Och hösten är här.

/Belma


RSS 2.0