The Pretentious Illiterate

Halloj alla,

Fy farao vad det varit fullt upp på sista tiden, det är knappt så man vet vad man heter längre. Och vad jag gör, det tappade jag kontrollen över för länge sen.
Jag har världens kanske absolut snyggaste kille för mina fötter och jag kan bara inte ta klivet ut och satsa för att jag är dum i huvudet. Jag har i alla fall delvis släppt taget om han som tyngde mig ner och gjorde mitt liv miserabelt. Men jag har en liten bit kvar, så A jag hoppas du kan stå ut med att jag är så här konstig i några dagar till för jag vill verkligen satsa helhjärtat på dig. Du är en riktigt bra kille, lammkött, men åh så underbar. En riktig riddare :)
Jobbar numera på Semper, orderadministratör. Jag är orienterad mot Rysslandsordrarna. Det känns ovant men spännande. Letar lägenhet, gör jag. I Uppsala. Längtar efter något eget. Inte hus igen dock, just lägenhet vore fantastiskt att ha igen. Så kan man leka mamma pappa barn utan att fråga om tillåtelse från annat håll. Jag är jävligt nöjd med det mesta. Nu inväntar jag svar, sen blir det Uppsala igen. För hela slanten.
Utan Marcus, utan besvär. Utan ovisshet och med en ny lön. Spännande. Mycket, mycket spännande.

/Belma

En helt ny dag.

Hallå alla...

Vilken dag, va? Underbart väder, sol och varmt. Vindstilla.Tanken är väl att jag inte ska göra något alls idag, verkligen passa på att vara ledig. Så det är det jag passat på och varit. Satt ute imorse på min lilla altan och åt frukost. Målade naglarna, och tånaglarna. La senare på en ansiktsmask och duschade.
Idag är verkligen en ledig dag hemma i Casa de Belma. Ingen stress, ingen jäkt. Dock lite hunger. Jag glömde helt bort att äta mellanmål och lunch likaså. Så jag får skylla mig själv lite. Jag har haft för mycket skoj för mig för att minnas mat.
Men nu ska jag inta lite lunch snart.
Åh i veckan får man svar. Lär förändra ett och annat om det är positivt :D Måtte det vara det.

Jag håller alla tummar. Hoppas ni med gör det. Låt det bara gå vägen... Bara den här gången :D

But if I die tonight at least I can say I did what I wanted to do.

Halloj alla,

Jag planerade en väldigt spontan get-together med Lina igår. Det blev lite shopping och bio. Juno, var filmen för dagen och jag måste erkänna att jag är föga imponerad. Dialogerna var alldeles för krystade och barnsliga och handlingen höll inte riktigt. Höll inte alls. Så det var ett slöseri.
M:s födelsedag idag, så jag köpte lite tulpaner för det är fint att ha levande blommor vid festligheter. Det ska bli ett litet kalas för honom i eftermiddag.
Utöver det så hämtade jag en söt goodiebag hos Kicki, innehållandes Kiehl's "Superbly restorative dry oil" och Matis "Masque blanc". Jag var ute med mor för två veckor sen och shoppade på Face Sthlm och köpte deras "balancing toner" som jag helt enkelt måste flagga för, för den gör underverk för huden.
Stänger till porerna som inget annat medel jag tidigare provat så därför var jag extra spänd vad den och den vita masken från Matis skulle åstadkomma. I och för sig har jag blott provat masken en gång men huden fick en annan lyster på en gång. Vad som däremot funkade samma sekund som det träffade huden var Kiehl's torrolja. Min hud är lenare än någonsin. Smoother than a baby's butt som det heter.
Och om man bortser från den starka doften som påminner mig om doften av all rökelser på Indiska så är den här oljan kung. Mitt ansikte är otroligt lent. Halsen med.
Enda nackdelen är just den starka doften, som jag knappt står ut med. Men det är många som gillar rökelser, jag är tyvärr inte en av dem. Men kan man svälja att den luktar starkt så är oljan något av ett mirakelmedel.
Nej gott folk. Nu ska jag knåpa ihop ett mail, städa undan lite grejer till och sen väcka födelsedagsbarnet.


/Bell

                   

Rökfri vecka #1.

M ligger och sover än, jag försöker desperat hålla mig vaken trots att jag känner mig otroligt trött. Idag ska det städas inför morgondagens kalas. Om herrn går upp dvs.
Det jobbas inte idag, och det känns delvis ganska trevligt men väldigt tråkigt ändock. Man har inget att göra. Känner mig helt slut i huvudet bara för att jag inget gör. Man glider verkligen bara runt. Utan mål. Sånt funkar inte i längden. Ska söka nåt jobb tänkte jag. På egen hand :O Få tummen ur och söka nåt mer permanent. Yes yes yes. Today's the day.

/Bell

Rökfri dag #5.

Trött som satan. Sovit för lite, varit på ännu en intervju. Tredje i raden och fler blir det. Det rings som sjutton. Det är roligt. Man känner sig eftertraktad. Det känns bra att vara ute på marknaden lite. Kanske leder det till något seriöst. Det vore fint.
Jag behöver stabilitet. En kram och stabilitet. Jag saknar M. Fast ändå inte. Men de röda. Dem saknar jag som fan. Kroppen vill verkligen ha dem tillbaka. Jag saknar dem. Men men, shit happens... habits die.

Nu vill jag ändå ha honom. Hans armar om mig och hans läppar mot mina...

Dumma, dumma flicka.


/Bell

Rökfri dag #3.

Det går bra. Abstinensen finns än men inte alls i så farliga mängder. 2008 visade sig medföra många avslut och detta trots att året knappt hunnit börja. Jag kommer alltid att minnas alla er, men ni är inte längre välkomna att besvära mig i mitt liv.
Jag ska bara avsluta hans kapitel med en sista uns värdighet, sen ska det vackra få ta sin plats i mitt liv. Han sög åt sig allt ljuset i mitt liv, som ett svart hål. Nu är vi historia, och det med ett rungande avslut som fick alla andra avslut att stå och skämmas. Det är över, verkligen. Och det med pompa och ståt. Jag trodde följderna skulle bli större än de blev, men icke. Och gladast är nog räven, i denna lilla story. Det är hon. Huga.
Jag pratade med mamma och hon ställde en fråga som involverade polisen och jag tänkte att fan... det här kanske inte slutar bra. Stefan stressade upp mig, men sen lugnade vi ner oss allihop. Och det gick över, all rädsla bara släppte vilket jag är himlans glad över.
He's leaving. Once and for all. Never will we ever meet. Det känns skönt, första tanken var bara att det skulle bli jobbigt men den tanken försvann fortare än på ett ögonblick och ersattes av något slags glädjerus. Jag kommer aldrig mer behöva tänka tanken på att jag spontant skulle kunna åka till honom. Han tar bort möjligheten för mig och det känns så bra.

Det var den enda frestelsen som fanns kvar. Nu försvinner den och han med den :D

Adjö M. Adjö.

/Bell

Jag ska sluta röka. Japp, idag är dag #1. Jag har varit grinig på chefen och bråkat hejvilt med mig själv. Bråkat med tankar och begär. Jag känner abstinensen i hela kroppen, som jag sa till Stefan när han ringde imorse för att kolla hur det hade gått. Haha. Ja. En hel förmiddag har jag redan klarat av. Men det är en pärs, ikväll kommer prövningen. Jag tänkte jag skulle stryka för att få ut de värsta ångesten.
Det är skönt att göra en sån här sak när något annat stort händer, man förlorar fokus en stund och det känns bra. Jag tänker bara på mig just nu och trots alla atteraljer, som borde påminna om honom, finns det inget utrymme för honom i mina tankar. Fast jag vet inte jag, det här känns bra. Allt känns bra, begären, tankarna... allt. Det är konstigt, men jag är glad att abstinensen gör sig påmind. Man känner då verkligen att man lever. Och man lär sig hantera detta ständigt återkommande inslag. Jag är bra på abstinens, inte alls lika bra på att hantera det dock. Men nu ligger en spännande tid för mig.
Och våren. Ja, våren är på gång. Jag har tagit av luvan på min vinterjacka. Först åkte pälsen på luvan sen hela luvan. Snart kan jag byta ner mig mot min vårjacka. Min nya vårjacka. Fast då ska vädret stabiliseras en skvätt. Det är lite som en dag på Köpenhamns Tivoli, väderleken. Det är ett jäkla ståhej vissa stunder, sen verkar det vara lugnt en stund och så börjas det igen. Men det hör till, och jag klagar inte. Fast nu får jag inte röka mer på ett tag. Det känns tomt. Jag är lite ensam utan ciggen... eller så är det tanken på att jag 'borde' känna så som gör sig påmind. Vad det än är så är det där, och det lär vara vid liv en stund till. Sen släpper det med, och jag får en rökfri sommar att se fram emot. Spännande.
Jag ska till Kroatien i sommar, sola och bada och umgås med vänner och bekanta. Och träffa söta pojkar, och sen åka hem för en fortsättning på arbetet. Jag ser fram emot mitt väldigt ordinarie liv. Utan bråk och skrik och gråt och... ja... Ni vet vart jag är på väg. Ett ledigt och fritt liv. Ett liv på mina villkor. Utan de röda. Nåväl, kanske en och annan sur, röd jordgubbsrulle.

/Bellis