Den som skrattar på en söndag straffas på måndagen
Fitta, fat... handgranat.
Jävla idiot som glider in när det är fullt med folk och snor min telefon. Tack för den, jävla... Är man inte fördomsfull innan så blir man det lätt efter. Jäkla människor som inte har lärt sig det här med gränser. Du kan ha ditt om jag får ha mitt. Inte för att jag kommer att attackera nån annan bara för att jag själv blivit utsatt. Det är det som skiljer folk från fä.
Somliga har inte lämnat Cro Magnon stadiet ännu. Jefla idiot.
Hoppas du kan njuta av min fina telefon lite längre än vad jag fick. Väl valt när du valde offer, det är lätt att sparka på den som redan ligger...
/B
Vem ska ta hand om denna obrukbara spillra av en kvinna?
Nu har jag fått min nya fon. En rolig leksak, dock utan spel och det känns snålt. Annars är skärmen ett smärre underverk och kameran är inte helt fel.
Idag laddar jag inför morgondagens Kroatien-resa. Jag är sjukskriven, för så laddar jag. Med feber och hosta. Jag var till kemtvätten och hämtade mina kläder och nu ska jag bara packa ner allt. Vad jobbigt allt ska vara när man mår apa.
Jag ska även skicka in en ansökan till ett analytikerjobb. Vore förträffligt trefligt att få något arbete där man kan utvecklas. Jag känner att jag fastnat litet.
Dock kan jag stoltsera med högre lön efter diskussioner igår. Fr o m 1/4 sitter jag på en mycket duglig nivå :D Jag är lika fräck som jag är tung, och det har visst lönat sig...
Nu ska jag sätta mig och peta ihop en bra ansökan... Få se om det blir nåt av det hela.
Fellows tell your lady she's the one...
/B
Moon river... wider than a mile
...I'm crossing you in style, some day...
Jag känner mig besviken, över en hel del saker som skett. C sket i att höra av sig. Fräckt nog... M ljuger sig blå och jag känner mig tom på känslor. Filip. Jag kan inte säga det ofta nog... Det är töntigt som fan, men jag blir glad för så lite. Som att bara säga hans namn. Så jag säger det ofta, och tänker det desto mer. Filip, Filip, Filip.
Alla vägar leder dit. Inte till Rom, som man skulle kunna tro, utan till Filip. Hans anlete gör mig lycklig. Vad mer behöver jag säga...
Gör mig lycklig nu... gör mig lycklig igen!
/B
Buttercup don't break my heart
Åh... jag är så fjantig. Men han är så förbenat söt!
:)
MAX POWER!
His name sounds good in your ear, but when you hear it, you musn't fear.
Cause his name can be said, in many different ways...
En merlot eller två
1½ flaska vin, melodifestivalen och färdigmålad walk in closet. Nu har jag minsann hunnit med en del. Jodå, det slank ner en del rödvin idag... Mest för att jag ska "sluta" röka. Helt onödigt. Fan. Jag vill ju inte dö ung men å andra sidan älskar jag att röka, det smakar gott. Det ger en möjligheten till en paus och det är en vana... Jag har inga ursäkter mer än att jag tycker om det. Det borde räcka, men icke.
Nu ska jag ta mig samman och gå och kolla på tv innan jag stupar i säng.
/Belma
I'm already torn...
Halloj alla,
Jag har börjat inse att min övervikt börjar te sig som ett problem. Inte för hälsan men för mitt välmående.
Jag är trött hela tiden, omänskligt trött och efter lunch tappar jag den lilla fokus jag har om förmiddagarna. Jag har ingen ork och känner mig nedstämd konstant. Kanske är det ett sockerbegär som ligger och lurar, eller brist på vitaminer/mineraler som är boven i dramat.
Oavsett vad det är så har det börjat presentera sig som ett problem.
Motion och bättre kost misstänker jag är lösningen, men vem ska orka med det? Jag gissar på att jag kommer att må bättre efter ett tag, om jag bara lyckas komma igång. Men jag tror att jag är så illa tvungen. Depression är inte ett alternativ längre. Tröstäta har aldrig hjälpt någon, minst mig. Nu får man finna tröst i annat. Pyssla, städa... jaga Oskar. Någonting... vad som helst som får mig att lyfta min, numer, enorma häck och göra annat än ha den sittandes på en soffa eller liggandes i en säng. Jag ska försöka mig på lite vardagsmotion. Lite mer än nu. Ta trapporna även om knäna klagar, gå mer.
Men det är mest viljan som sviker, jag vill inte ta trappan om det finns en hiss. Jag vill inte springa om jag kan cykla och jag cyklar inte eftersom min cykel är trasig. Ergo jag tar bussen.
Men jag ska försöka äta lite bättre. Börja lite lätt. Inte banta, bara äta mindre olja och mindre såser. Utesluta socker i den mån det går och äta mer grönsaker och mindre bakelser. Kanske se över mitt kolhydratintag. Ingen äter så mycket ris som jag. En mellanstor familj i Kina konsumerar mindre mängder ris än jag. Jag kanske ska dämpa mig med det. Äta lite mer pasta, kanske byta till fullkornsalternativ.
Om de blivit bättre. Förut smakade de kartong. Alla fullkornspastasorter. Men det kan ha blivit bättre. Jag ska även börja laga mer ugnsmat och mindre hårt stekta rätter. Vi får se hur det går, så länge viljan inte sviker mig så kanske bara kanske jag kan fixa detta. Bara så jag får mer energi, för just nu är jag mer zombie än 23-åring. Jag började imorse, jag ska hålla mig en stund. Så länge det går, för nu har det gått så långt att det bara kan bära eller brista.
Denna gången ska det bära.
This is my solmen vow.
Belma
Financial Assistant Cash & IC
Samsung Electronics Nordic AB
Tel: +46 (0)8 555 05 700, Fax: +46 (0)8 555 05 701
Dags igen för en update
Herregud det var ju inte igår man sist skrev något här. Men mitt schema är fullspäckat,; mellan restiden till och från jobb, arbetet i sig, pluggandet, fikandet och shoppandet och allt målande av väggar och stolar och annat har jag bara glömt bort att uppdatera.
Mitt singelliv har tagit fart. Jag vet inte exakt vad det innebär men jag tror bestämt att jag mår kalas. Nu har jag en hobby. Att måla om allt jag kan lägga vantarna på. Jag ska ta kort på min ena walk in closet som blev klar igår. Den blev barbierosa med en röd fondvägg. Jag ska dessutom få in en heltäckningsmatta. En röd sådan för att få den där riktigt hemtrevliga känslan där inne. Jag tror det blir kalas.
Igår kom mina föräldrar hem med en ny bänkdiskmaskin till mig. Bara så där, ur det blå. Jag har inte smält det riktigt än. Jag är så glad så jag vill skrika! Men nu sitter jag på jobbet, i ett öppet kontorslandskap och att skrika är väl inte att föredra.
Apropå att skrika så är min träningsvärk inte att leka med och igår så hamnade min ischiasnervi kläm på vänste ben så jag inte kunde röra mig. Jag vaknade imorse av att det gjorde så ont att till och med en muskelbristning nästan kändes mindre. Men till skillnad från muskelbristningar så försvinner min ischiassmärta efter ett kort tag. En natt eller två. Nåväl. Det blir fint hemma och det är bara det som räknas just nu.
Jag har årets coolaste design i huvudet som jag hoppas jag ska kunna föra över till väggen. Det vore fränt att ha en av mina walk in closets riktigt fin. Den andra med... men det får ta sin tid.
Nu är det arbeit som gäller. Sen lunch och efter: målande :D
/B
