The Pretentious Illiterate

Halloj alla,

Jag har aldrig varit typen som får näsblod. Nu verkar det ta igen för missad tid. Fick gå in på toa 2 ggr idag för att min näsa strejkar. I och för sig är jag alltid 'sjuk' på ett eller annat sätt varje vår, men i år är det jobbigt. Näsblod är inte min domän, inte heller den ständiga huvudvärken eller den obotliga hungerkänslan... Vad är det som händer egentligen?
Jobbigt värre.
Och på tal om jobb så går detta nya utmärkt :) Jag stormtrivs med allt, jobbet, arbetskamraterna (underbart med J som är så söt och charmig och som alltid agerar sällskap, även L är trevlig och I med). Alla de andra med, är söta på sitt sätt. Men det är mest de tre jag hänger med :)  Härligt litet gäng vi är.
Igår, på tal om inget, såg jag The Holiday  (filmen) och tyckte den var ljuvlig. Underbar! Försökte även se  Happy Feet men den sög apa så jag stängde ner den efter en halvtimme...
Nu har jag en jobbhelg att se fram emot sen kanske det blir lite semester (:

/Belma

Jag vill inte må så här illa, eller ha ont i ryggen mer. Jag vill må som jag gjort hela dan idag, underbart bra. Känner mig glad. Illamående, men himla glad.
Man blir pigg när man vaknar upp bredvid någon. Sånt är underskattat. Och det finns inget roligare än att pussa på M när han ligger och sover och är helt omedveten om mig. Ett sånt där simpelt nöje.
Ett nöje jag kommer sakna ett tag framöver. Vi får inte ses nåt på ett tag för att jag jobbar som en tok nu. Och det kommer bara bli mer av den varan... Men men. A girl's got to do, what a girl's got to do...

Jag saknar er alla. Det var ett tag sen sist.

/Belma

Höger- eller vänsterhänt? Höger
Humör just nu: Lite illamående men ändå hungrig, annars bra och utsövd :)
Favoritgodis: Surisar, jag brinner för surisar
Är det nåt du absolut inte äter: Kalkon, inte under några som helst omständigheter
Kläder just nu: Rosa nattlinne
Musik just nu: Ingen just nu
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: Jag vet att det var en osanitär tid, men på 1700- talet i Frankrike. Spännande tidsepok på alla sätt
Sommarplaner: Jobba och semestra
Fisk eller badkruka: Fisk, i alla lägen
Längd och vikt: A girl never tells :P
Favoritväder: Vindstilla och soligt, eller ösregn och mörker
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: En stor machetekniv, tändare och en anteckningsbok+penna
Spelar du nåt instrument: Piano, men det ligger lite på hyllan just nu
Morgon- eller nattmänniska: Om jag får välja: natt men nu är det jobbet som väljer åt mig :P
Sparare eller slösare: Slösare, tyvärr
Vem är viktigast för dig: Min mamma och min bror 
Bästa film: Medan du sov? Nej jag vet inte
Tror på liv på andra planeter: Liv ja, kanske inte intelligent liv. Men liv finns utan tvekan
Kommer du ihåg din första kärlek: Jag vill tro att jag gör det 
Älskar du henne/honom fortfarande: Haha, nej det gör jag nog inte. Long time ago, fast han har sin plats
Har du några homosexuella vänner: Ja
Tror du på mirakel: Ibland gör jag det
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Jag vill tro det, och delvis gör jag väl det 
Ser du dig själv som tolerant mot andra? Ja, kanske inte mot alla men det vore omänskligt
Ser du på kärleken som ett misstag: Inte ett misstag, det känns lite väl cyniskt
Hur många barn har du, vill du ha: Antingen inga eller tre, gärna pojkar om jag kan få välja
Bio eller promenad: Gärna båda
Är du kittlig: Extremt
Snarkar du? Haha, det händer
Stjärntecken? Skytt
Rädd för insekter? Utan undantag, stora insekter dvs
Äckligaste insekten: Kackerlackor
Största svaghet: Ångest
Det här är jag bra på: Hjälpa andra att hjälpa sig själva
Bästa bok? 1984, ruskigt välskriven och lagom depressiv
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Kunna flyga
Vad vill du jobba som? Lärare
Chips, morötter eller godis? Godis
Pizza eller hamburgare? Burgare, tror jag. It's a tossup
Skriver du dagbok? Ja, det gör jag
Har du någon flickvän/pojkvän? Mackan
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Var nånstans? Har redan en piercing, men jag ska göra om mina i öronen igen (har två men vill ha fler igen), har redan tatueringar och det kommer komma många fler när ekonomin tillåter såna utsvävningar igen 
Stökigt eller välstädat? (ditt rum, hus, lägenhet m.m.) Stökigt, tyvärr. Jag är duktig på att stöka ner, men mindre duktig på att städa upp allt efter mig 
Gungar du på stolen? Det händer
Hur är din drömtjej/kille? Jag tycker jag har en något drömlik pojke, kanske inte bullseye men han är på tavlan :)
Hur många syskon har du? Bara ett, kinesen
Vad är du mest rädd för? Att misslyckas
Är du rädd för blod? Inte mitt eget, men alla andras
Saltar du på maten? Oftast
Gillar du att sjunga? Givetvis
Vilket gymnasieprogram går/gick du och varför? Gick sam/ekonomi, trodde jag ville bli ekonom
Anser du att du är stark? Ja, på alla sätt
Brukar du sola? Jag är dålig på att ligga och pressa, men jag är utomhus mycket när det är soligt så ja by default
Vad gör du om du får hicka? Dricker 3 klunkar vatten utan att andas mellan
Röker du? Har rökt, den verksamheten är lagd på hiatus
Snusar du? Den biten har jag lagt ner helt
Kaffe, te eller inget? Kaffe, utan tvekan. Alltid kaffe
Har du en besatthet? Ja, men inget sådär creepy så man verkligen inte kan leva utan att göra det... Vissa låtar kan jag bli besatt av, men som med alla mina passioner är det kortlivat ♣

Halloj alla,

Det är vår i luften. Lugnet, den där härliga stillheten som finns omger en och man känner stillheten Jag gör det. Klockan är mycket och jag sitter i päronens soffa och lyssnar på den alldeles underbara stämman som en gång tillhört Janis Joplin. Måhända att hon aldrig var idolvirke, men nog var hon en underbar sångerska alltid. Med mycket hjärta och själ. En ångestladdad själ.
Jag vet inte vad det är, men våren är poetisk. Det är en vacker, otroligt vacker och poetisk årstid Och jag tror ärligt talat inte att det finns någon vackrare plats här i världen än Gamla Stan här i Stockholm, om våren. attnet och solen som färgar det med alla möjliga orangea och rosa toner. Bilderna är överväldigande och man kan inte hjälpa att bli kär i denna, vår kungliga huvudstad. Och alla underbara dofter som sprids i luften. Det är något med dofterna om våren. Allt börjar ta fart igen, det får liv. Det går inte att beskriva den något rökiga luften, eller den nästan fräna doften av vatten nere i Gamla Stan. Utsikterna, åh de vackra tavlorna som målas upp för en. Alltid olika, så levande. Så underbara.
Jag älskar mitt Stockholm, mitt riktiga och kanske enda hem. Uppsala är vackert, alla årstider igenom. Men magin, den finns bara i Stockholm. Alla vackra människor, alla kläder, alla parfymer, alla känslor: skratten och tårarna... Kärleken. Visst känner man kärleken i luften? Hur den nästan insisterar på sin plats, insisterar på att finnas där. Hur den lägger sig som ett varmt täcke över vår vackra stad.
Jag förundras alltid över hur en stad kan bringa en så mycket glädje, som Stockholm inger i mig. Jag blir lycklig, jag kommer hem. Det här, och endast det här är mitt hem. I Sverige i alla fall. Men hur man än vrider och vänder på det hela så är Stockholm något utöver det vanliga. Stockholm om våren, ja. Det går inte att beskriva. Man måste komma hit, och smaka på det. Lukta och känna på magin. Ni som varit här, vet nog vad jag menar. När man en solnedgång står på riksdagsbron och ser hur pendeltåget sakta försvinner ner mot söder, in i tunneln och man kan se allt vatten. Man har fri sikt ända ner till DN huset. Då, och endast då förstår man poesin i våra ganska gråa och tråkiga liv. Man blir objektiv, ser utanför sina ordinarie ramar och bara upplever allt vackert. Tänker inte så mycket, bara känner.
Det är vackert här i Stockholm. Det är alldeles underbart vackert. Man blir så lycklig. När man ser hur vattnet forsar, byts ut men ändå kommer åter. Som människorna här. Man ser dem, man ser hur de skiftar men till slt återvänder vi alltid. För Stockholm, hur vi än vrider och vänder på det, är alltid det som vi kallar för hem. You have a hold on us you animal, och jag skulle inte byta ut sceneriet mot något annat. Stockholm har allt. Men framförallt har det mitt hjärta och utan det... vad är då meningen med allt?

/Belma

Hello all my dollfaces out there,

Jag kom hem efter ytterligare en intervju. Och efter en liten tur till godisbutiken (jag vet, det är inte bra... men förbaskat gott). Jag kliver av min cykel och känner bara hur lugnet sprider sig i min kropp. Jag har äntligen hittat min plats under solen, en plats där jag kan trivas en stund. Där jag kan vara den jag är, och bli den jag vill vara. Och det låter som en reklam, jag tror det var JM-hus som hade en sån reklam. Eller Norrlands guld. Oavsett vilka det var, kände jag det så. Jag kände mig bra.
Jag har känt att det varit på väg, det här lugnet. Jag har flugit omkring som i en orkan. Men nu har man hittat till the eye of the storm, som det kallas. Och det känns himla skönt. När schemat plötsligt lägger sig. Och all press bara försvinner. När allt bara lägger sig till ro, och man känner precis hur välmående man är. Trots all turbulens som varit är det lugnt nu, och planen är att hålla kvar lugnet i mitt liv så länge det bara går.
Imorgon ska jag ut och shoppa med A, sen ska jag börja på ett nytt jobb. Och sen ska vi ut och öla, och dricka kamikazekannor på Fellan :) Jag är nöjd. Jag mår bra. Det känns lugnt just nu. Med allt. Med Mackan med, det trodde jag inte att det skulle vara. Jag trodde jag skulle förbli så bitter och ledsen som jag varit. Men det har gått över, och det känns skönt igen. Den biten har bekymrat mig mest, men nu är vi på en jämn nivå. Och lugnet infinner sig i alla mina relationer. Framförallt i mina vänskapsrelationer.
Rouaa och Ciccie ni har fått lyssna på mitt tjat och varit där. Det känns sjyrre att veta att ni två står bakom mig och lyssnar på mit tjatter och lyfter upp mig ur det träsk jag höll på att hamna i :) You guys are the best!

Jag håller mig sysselsatt. Mitt schema är fullt. Och jag ÄLSKAR det!

Helgen blir lång, och kommer spenderas i Sthlm. Det, om något ska bli himla skönt. Att äntligen få äta riktig mat :)

/Belma

Halloj alla,

Long time no see... Livet har varit turbulent på den sista tiden. Det har varit upp och ner med Mackan som resulterade i att vi hamnade på botten och gick våra olika vägar. Jag har jobbat som ett djur och varit sjuk som sjutton. Deppat över diverse saker, och det har varit väldigt fram och tillbaka med allt i livet. Mycket som hänt. Mycket bra, men likväl mycket dåligt. Jag vill inte klaga alltför mycket men det har som sagt kännts ganska så tungt, och jag har haft en del att tänka på.
Jag blev väldigt nedstämd där ett tag och det kändes inget kul längre, med något. Det blev jobbigt alltsammans men nu känner jag att jag har fått tillbaka hoppet. Och det må låta rätt cheesy men jag var förbi domkyrkan här i Uppsala och samlade mig igårnatt. Jag var på väg hem efetr en jättetrevlig vinkväll hos Ciccie med Pernilla när jag kände att jag lika gärna kunde gå upp och i alla fall titta på den magnifika byggnad den faktiskt är. Sagt och gjort. Det var så lugnt och stillsamt och jag kände att jag fick tron tillbaka. Tron på mig själv och hoppet om en bättre morgondag.
Jaja, jag vet cheesy... :P Men det var faktiskt så det var och jag vill passa på att rekommendera alla att svänga förbi domkyrkan för man får sån energi. Och det har inget med religion att göra mer om att söka sig till ett ställe som bär på en historia och som är ett kulturellt objekt. Ett museum eller en kyrka, en moské eller vad som. Bara det bär på ett historiskt värde, för de ställena har sådan magi runt sig. Sådan energi och kraft.
Jag blev i alla fall lyckligare, så jag ser inte varför ni inte skulle kunna bli det. Ni kan ju ge det en ärlig chans, jag gjorde det och känner mig aningen piggare idag. :) Lite som pånyttfödd. Faktiskt...

/Belma

Halloj alla,

På det senaste har jag skrivit en del goja. En del något fever-induced, en del i ren tristess. Men jag känner ett överväldigande behov av att säga något som inte kan bli sagt. Jag försöker formulera mig men det blir bara pannkaka av det hela. Samma sak i allt jag sagt på sista tiden. Hjärnan går för högvarv och var tredje tanke snappas upp av munnen och resten förstår ni. Det blir osammanhängande och ofta drygt som fan. Och så har jag varit en knippe hormoner de sista, vad blir det nu: 3? veckorna. Bara upp och ner, som en som försöker sluta med crack. Det har vart upp och ner och fram och tillbaks. Med en enda kontinuitet: min mördande huvudvärk.
Jag börjar känna mig lite hopplös.
Hela situationen känns hopplös. Och jag känner mig taskig hela tiden, trots att jag inte riktigt vet varför jag gör som jag gör. Och jag blir ledsen för minsta lilla. Känner mig butter och sårad. Och jag vet inte varför jag gör det heller. Hela jag är i obalans. Det känns som att jag ständigt upprör alla och jag gör inget. Jag vet inte vad det är som händer men just nu känner jag mig väldigt utelämnad. Nästan lite ensam, faktiskt. Tror jag borde flytta ihop med nån, så man har mänsklig kontakt i alla fall ibland. Såhär känner jag mig som en hamster i en bur. Helt utelämnad och instängd.
Dubletterna här på Kantorn är bra. Eller om man skulle söka en roommate till en sån där 3:a? Jag vet inte, jag vet bara att jag behöver ha nån. Som i alla fall kan hälsa på en varje dag. Resten är ganska lugnt. Bara ett hej om dan, det är allt jag behöver. Ett hej och någon att kolla på tv ihop med. Känns inte som ett alltför stort krav. Och gärna med någon som inte dunkar i min vägg när jag lyssnar på musik klockan 18, eller om jag kollar på film vid 20-tiden. Gärna en normal människa, med normala värderingar och som kan ta hand om disken. Undrar om det finns nån sån där ute? Om ni vet nån känn er inte blyga att höra av er, jag är nästintill desperat.

/Belma

Halloj alla,

För dem som inte hänger med i rubriken så står det så sexigt. Jag hittade imorse tillbaka till en gammal passion... Binärkod. Börjar få grepp om Octalerna med, men Hexadecimal är fortfarande grekiska för mig. Men jag ska få kläm på det, dangnammit.
Anledningen till varför jag lägger ner tid på detta är för att jag har brist på bättre saker att göra. Jag är sjuk. Riktigt förkyld, dvs. Hostar och nyser, har feber och fan och hans mormor på en cykel. Men för att inte bara ligga hemma och snora har jag gjort en massa vettiga saker. Som att tvätta och diska, städa och fixa med en massa saker. Jag har handlat och blivit klar med min uppsats, läst kändisskvaller, lärt mig Octalkod. Jag är nyttig, trots att jag är sjuk. Känns bra. Dock har jag inget ätit, så det ska jag fixa nu. En macka eller två och en kopp kaffe (mer sannolikt att det blir två av den varan).

Smell you all later,

/0100001001100101011011000110110101100001 ooh eller 102145154155141 (för att bevisa att jag faktiskt lärt mig Octal).

PS. Jag ska sluta vara sjuk, jag blir ännu nördigare då. DS.

Jag satt och kollade på Futurama, som alltid och fastnade på vad Bender sa:

"Who needs a body?! Bodies are for hookers and fat people."

Underbart. Helt sant ju. They are. Bodies ARE for hookers and fat people... :)

Jag är kär!

Kalops.

/Belma

Halloj alla,

Jag är fruktansvärt förkyld. Sinnessjukt. Men tänkte jag kunde vara nyttig idag igen och åka ut till ONOFF och få ordning på min telefon. Besöka sjukan med. Och handla på ÖB. Sagt och gjort. Handlade in en massa roligheter, fick telefönen i ordning och besökte vårdcentralen. Fick piller mot min feber, och de ville att jag skulle kolla varför jag hade haft sådan huvudvärk så länge så jag har fått en remiss till sjukan. De tror att det är p g a förkylningen, det tror jag med, men bara för att vara på den säkra sidan så ska det kollas upp.
Helt otroligt vad man har kännt sig omtyckt nu på sista tiden, folk har ringt och skickat krya-på-dig-sms. Man mår så bra, när man vet att det finns folk där ute som bryr sig om en. Det konstiga är att den som egentligen borde bry sig mest, inte bryr sig alls. Man börjar då att fundera på en del saker. Och jag tror jag får ta mig en rejäl tankeställare idag, i samband med mitt eftermiddagskaffe.
I övrigt är det fina fisken, trots den här ihärdiga huvudvärken och förkylningen så är det bra. Det är varmt ute, och jag gillar ju inte det men luften är stilla på ett härligt sensommar-aktigt sätt och trots blåsten känns kylan väldigt långt borta. Som om vintern aldrig varit. Och det känns som at vakna upp ur en dröm och tända ljuset på en gång. Allt känns levande, klart... Det är dags för en ny början. En ny underrubrik i ett väldigt behagligt kapitel.

/Belma

Hello dollfaces,

Nu har jag fått in en klocka i min blogg. Nu känner jag mig ännu gladare än innan. Funderar på att ändra mitt färgschema, men det får stå för närvarande. Jag har fullt upp med annat just nu. Men de gula körsbären (som förövrigt är det bästa jag vet) var väldigt lätta att klistra in. Och visst ser det lite tjusigare ut med dem? Och min lilla blogglåda, som ni verkar ha glömt hur man använder. :'(
Vad händer annars då? Egentligen inte mycket, ligger hemma och är sjuk. Det smög sig på och imorse mådde jag pyton, och det har inte blivit mycket bättre men jag nyser i alla fall inte lika mycket. Det är alltid nåt :) Och så fick jag en rosa kaffekopp av Christian idag. Med ett får och hjärtan på, som det står I love Ewe. Som i I love you... Som han fått av sin mor, men inte riktigt uppskattade. Han tyckte den var tjejig. Jag älskar den. Nästan världsbäst, rosa, två får OCH hjärtan. Jag är förälskad.
Och så har jag fått upp lite nya hyllor i badrummet. Så nu ska jag försöka få ordning på duschdraperiet med så är jag klar med badrummet. Då har jag fått till det precis så som jag velat ha det. Börjar få det riktigt fint här hemma. Jag har en bit kvar, men det som är klart är jag väldigt nöjd med. Väldigt nöjd. Och när jag är klar ska jag ha en liten get-together så ni med kan avnjuta mitt fina hem. Och jag vet att jag dröjt med det där men hellre segt och bra än hastigt och att jag inte är nöjd.
Mitt hem, precis som mitt liv, börjar ta form. Sakta men säkert. Och snart är jag nöjd, tror jag. Snart har jag nått dit jag vill. Inte än, men snart. Och vägen är inte lika tung numer. Jag har gått i kvicksand hittills. Men inte längre. Jag fick hjälp ut ur eländet, och även om det är sankmark än så sjunker jag aldrig lika snabbt längre. Och nu kan jag ta mig ur själv. Man måste kämpa lite, men man kommer loss. Och bara vetskapen om att man faktiskt kan komma ur eländet själv gör att det hela känns mycket lättare.
Nu ser jag solen lyser genom mina fönster, som är något skitiga efter allt regn, och jag känner: för första gången på länge, ett visst sken av hopp. Nu känner jag mig lycklig igen. Riktigt lycklig. Nu saknar jag bara att kunna gå ut och ta en promenad med min M, sen är allt perfekt. I alla fall i min del av universum. :)

/Belma

Halloj alla,

Jag måste be att få rätta till det jag skrivit fel. Friday, I'm in love... Jag menar givetvis att jag visst är kär. Men att det inte var i huvudfokus, för nog sjutton är jag kär alltid.

Min söta M, som skickade världens underbaraste sms idag. Förgyllde min dag som aldrig förr.

Och så fick jag StudentConsulting-jobbet :)

Jag kickar MAJOR ass idag (:

/Belma

Halloj alla,

Nja, kanske inte in love... Men det är definitivt fredag. Eller, ja. Rubriken får stå.
Jag sitter på jobbet och det ringer från StudentConsulting. Jag har visst landat ett till jobb. Fatta vad man känner sig duktig plötsligt. Jag känner mig full av energi, men det känns som att hjärnan går på lågvarv och hjärtat vill explodera. Kanske är jag kär, eller så är jag bara glad över allt. Fast jag vill ändå ha den där kramen av M. Jag kräver en sån, känner jag. Eller så gör jag inte det.
Ska ut och fota med Nikos nu helgen, har vi sagt. Ser fram emot det. Få gå ut en liten sväng och fota, hänga med honom. Han är kul. Och jag har alltid så himla mycket skoj med den människan. Skrattar jämnt som en tok. Han gör mig glad. Sådant hittar man inte varstans.
I övrigt ska jag ha en lugn, städhelg. Skulle iväg på middag hos en vän men hon tappade motivationen. Nu känner jag att jag också gjort det. Mitt tålamod sträcker sig inte så långt tyvärr. Jag blir nog tvungen att klippa det bandet, då jag känner att jag inte har motivationen att uppehålla något som inte ger någon motivation. No offense to anybody, men jag orkar inte lägga ner tid på saker och människor som inte orkar lägga ner tid och energi på mig.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe till och en smörgås, och så ska jag försöka komma i form för att orka mig igenom hela idag.

Allas eder,

Belma

Nu sitter jag här på jobbet och väntar på att börja. Jag är skittrött, som jag vart hela veckan. Ikväll ska jag ta det lugnt och lägga mig vid 8. Orkar inte med detta schemat annars. Fan.

Noll energi. Och jag behöver en kram än. Give me a hug! I need that...

Bah. Bajs.

/Belma

Halloj alla,

Det här jobbet är slitsamt. Vakna tidigt, åka tidigt, jobba, bli dåligt bemött av idioter till människor. Framförallt kvinnor. Jag hatar kvinnor! De är så dryga och hatiska och hoppar på en på det värsta av sätt. Flera gånger har jag undrat om alla blivit fostrade av vargar. De verkar inte veta att det är människor de pratar med. Jag kan inte understryka det nog, jag hatar kvinnor. Inte alla, bara dem jag ringer. Jag hatar dem.

Och jag saknar Marcus, min muminpappa. Massor. Mer så än vad som är normalt för mig.

Och jag är bara trött och outvilad, och illamående. Hela tiden. Illamående som fan. Och deppad. Jag behöver en kram, men har inte råd att åka till Sthlm för att få en kram. Fick en del kramar igår och idag, men polare räknas liksom inte riktigt. Inte i detta sammanhanget. Vill ha en kram av M. Bara få krama om honom. Då skulle jag bli så mycket gladare :)

Bah. Min mage värker. Ska nog bädda om sängen och lägga mig. Jag är helt slut. Trots att jag var ut på fika med söta Ciccie så är jag ändå helt ur form. Igår med, fast Nikos fick mig att skratta som en tok. Inte skrattat så mycket på år och dar, känns det som. Pratade om struntsaker, och viktiga saker och allt möjligt. Och skrattade som två tonåringar, och promenerade och köpte godis. Alltid så jävla kul att fördriva en massa tid med honom. Vi fikade i 5 ½ timme. Massa tid. Skitskoj. Och så träffade jag som bekant Ciccie idag, hon hade blivit så solbränd. Jag avundas dig, dang it. Vill med ha semester. Och vi två pratade om våra respektive pojkar och saknade dem, och småhatade ett par som hånglade fult. Såg vidrigt och smärtsamt ut. Eww.

Fan. Och så fick jag träffa honom idag. Han som är så söt :) Och fjanta mig med Julius. Och Ulf. Och kolla på Family Guy. Det har iofs vart en bra dag. Trots huvudvärken, tröttheten och allt det andra.

Jag saknar dig, liebschen. Jag kan ju inte ta mig till Sthlm i helgen. I'll miss you like crazy... Får tigga mig till Sthlm tror jag. Nån som erbjuder skjuts?

Annelie, om du läser detta. Vi MÅSTE ses snart. Jag saknar dig massor!

/Bellis

Hello guys and dolls,

(Jag provar med en ny underrubrik, vad tycks?)

Nåja, idag började jag knega, som en vuxen människa. Känns pirrigt och nervigt och allt sånt där. Och jag hade sån ångest på vägen dit imorse, tänkte att nu börjar allvaret på ett helt annat sätt. Men när jag kom dit möttes jag av honom, en alldeles underbart söt liten pojk som jag omdelebart satte in i nalle-kategorin. Min favvokategori :) Ni vet de där människorna som har snälla ögon, och mjukt hår. Det låter sinnessjukt när man beskriver det såhär, men ni vet säkerligen vad jag pratar om. Han var i alla fall väldigt söt, och rar. Och på tok för trevlig och höll ögonkontakt hela tiden när han pratade med en. Det gillar jag. Människor som inte flackar med blicken för mycket.
Imorgon så börjar kneget på riktigt. Nu blir jag vuxen på ett helt annat sätt, nu är det på riktigt. För att kunna betala hyran och för att kunna leva, inte för att få extra supar- pengar. Även om jag skulle uppskatta såna med :P But first things first. Får ta en sak i taget. Se hur det här går, men jag ska nog söka ett till jobb. Ett extrajobb. Det verkar inte som att Norge-jobbet är på G trots att jag hoppades så på det. Få åka iväg en sväng, samla tankarna, tjäna pengar och se mig om i Norge. Det skulle vara kul, och visst skulle jag sakna alla här hemma, men det vore nyttigt att komma iväg lite. Vore en bra merit om inte annat.
Men I'll cross that bridge when I come to it. Nu ska jag försöka hitta en matlåda och fixa lite mat till imorgon. För nu börjar vuxenleken, tärningen är kastad och det är dags att ta ett första steg mot en lite roligare framtid.

Blir nog kalas.

/Bellis