Adieu, mon ami!
Jamen det är dags att säga adjö. Till en period i mitt liv som kantats av misär och tomhet. Adjö Uppsala, may we never get in eachother's paths ever again. For this is not a sad goodbye. Nej. Det är med glädje jag säger mina sista adjön till denna stad. Jag tar på mig min kulturkofta igen, det är dags att än en gång inta Hufvudstaden. Nu på ännu högre hästar. Jag har saknat mitt, MITT, Stockholm. Kärleken till de kalla nätterna vid Slussen. Där kommer jag jobba numer. Börjar på måndag. På Slussen. Iklädd min varma kulturkofta. Närheten till kulturen, människorna, caféerna. Shoppingen. Och så kärleken. Närheten till föräldrarna och föräldrahemmet. Jag har sagt det förr, men det tåls att upprepas: Jag är en bättre människa i Stockholm. Mer sansad. Mer... mig?
Och som jag älskar MIN stad. Jag var på jobbintervjun idag, när jag fick veta att mitt nya liv verkligen börjar på en gång. På måndag. På MÅNDAG. Herregud. Vad underbart. Jag lämnar misärens Uppsala för att genast återgå till ett alldeles normalt liv i mitt hjärtas stad. Jag har varit rädd för att misslyckas igen. Men nu kan jag inte göra det. Och gör jag det har jag alltid min underbara stad att falla tillbaka. Mitt eget säkerhetsnät. Jag vet att allt kommer bli bra igen, när jag är i mitt Stockholm. Människorna är bättre, finare... Stockholmare. Detta underbara släkte. Jag känner det. Förändringens tid är här. Min metamorfos.
Så på måndag är det min tur att börja på en ny kula. Uppsala och hela det kapitlet i mitt liv; I bid you adieu.
/Bell
Kommentarer
Postat av: Rouaa
jag ogillar många stockholmare, men det hör inte till ;)
glad att du mår bättre!
Postat av: Bell
Merci tellement. :) Fast Stockholmare är underbara människor. Ta dig tiden bara :D
Postat av: Rouaa
nej fy fan ;) det räcker fint som det är. hehe... nej ärligt. stockholmare är för stressade. det gör dom otrevliga när dom är på vift. många känns kalla pga det.
Trackback
