(O)sannolikhetslära
Halloj alla,
På väg hem från Sthlm inatt blev jag fasligt törstig. Jag ankom till Uppsala klockan 23.55 och kände att jag var illa tvungen att hitta en öppen Pressbyrån. När jag insåg att klockan var för mycket fick jag helt enkelt acceptera det och cykla hem så fort det gick. Jag tog en liten omväg genom stan där jag råkade på folk jag kände igen men viktigast var att de gick med McD kassar i händerna. Jag kom på att Donken fick bli lösningen på min törst. Men när jag låst cykeln och försökt knata in möttes jag av personal som höll på att stänga. Jag var förtvivlad så en kille som jobbade där släppte in mig och bad sin arbetskollega (som jag senare fick veta hette Rickard) ge mig nåt att äta. Men jag nöjde mig med en planerad Fanta, som R bjöd mig på. Han bjöd även på en 40 minuter lång pratstund. Vi pratade om hans ex och mitt, om jobb och skola och idioter och sen kom vi in på vad vi gjort innan och han sa de magiska orden: "Jag hade eget företag förut, en tv-spels butik". Jag höll på att svimma. Så vi stod i 20 minuter och pratade om tv-spel, olika konsoller och liknande och jag blev sådär barnsligt fascinerad. Rickard la mitt namn på minnet, och jag hans och han sa att jag var mer än välkommen vilken natt som helst (då han jobbar natt) att svänga förbi och snacka lite. Jag lovade att jag skulle det. Och det ska jag. Äntligen en människa i Uppsala som är en tv-spels nörd på riktigt. Och inget pretto. Herregud, han har till och med glovesen till Nintendo 8-bitars. En sån sak kan få vilken flicka som helst att smälta. Och en 42" LCD-tv med 0,08 sekunders fördröjning. Samt 148 orginalspel till 8 bitars och en xbox360, amerikansk, importerad med 60 GB inbyggd hårddisk. Ja om det inte är kärlek till spel, då vet inte jag vad som är.
Så nu i veckan lär jag hänga en del på McD, snackandes om spel med herr R. Äntligen. En hobby.
/Bell
Försökte gå in på en Mc D i Uppsala en lördagskväll i höstas för att låna toan. Men det stod en polis framför dörren och motade bort mig. Här har det varit rån försvinn, sa hon.
Men så otrevligt, tillfället var aningen sämre valt än mitt. Men Uppsalas gator brukar generellt sett fungera lite som offentliga utedass, det kanske herrn inte var medveten om just då? Men jag tror stenhårt på att den trevliga McD personalen nog hade släppt in dig om inte farbror, eller faster i detta fallet, Polisen varit där. Bättre lycka nästa gång..?
Men gud så fantastiskt! Som taget ur en riktigt dålig kärleksfilm ;) ha det så mysigt nu på Donken!
Haha, visst är det?! Jag skrattade hela vägen hem på cykeln. Jag trodde man bara fick en sån upplevelse i sitt liv. På två år ligger jag redan uppe på två. Jag kan inget annat än skratta åt osannolikheten i att detta sker på riktigt. Utan manus. :D
när du tröttnat på MCD, pröva då LSD
