The moral highroad.


Halloj alla,

Idag har varit en lugn dag. Jag har handlat och lagat mat, kikat på Desperate Housewives och varit snäll, vill jag tycka. Mest snäll var jag nog när en gammal bekant ville påstå att det arbete som jag gör inte kan jämföras med dennas. Mellan raderna givetvis. Vad jag ville säga var kort och gott; Och vem fan dog och gjorde dig "perfekt". Men jag sa inget. Istället log jag och nickade. För jag vet att jag är bättre än så. Jag behöver inte trycka ner andra för att känna mig tillräcklig. Det arbete som jag utför var dag är något 90% av alla där ute inte skulle palla trycket av. Men jag gör det. Jag läser alla mina sidor, skriver mina tentor och får de betyg många drömmer om.
Jag pallar trycket. Men det jag inte gör är att gnälla. Jag gnäller inte över de 300 sidorna jag har att läsa var dag, eller de oändligt många uppsatserna och tentorna som jag får skriva. Mina 65 poäng är tuffa 65 poäng. Jag får ner över 1,5 års studier på en termin. Jag slår vad om vad som helst att jag klarar det bättre än någon annan. Jag kan till och med gå så långt som att påstå att de flesta av er som läser min blogg inte skulle orka med det. Kanske klara det, men inte som jag. För det krävs disciplin och det krävs intelligens. Och inte minst ork. Att jag sen inte tjatar om mina uppgifter gör mig till en bättre människa tycker jag. För om jag ska vara ärlig så skiter jag i vad alla andra pluggar, och hur det går för dem. För ingen frågar mig någonsin hur det går för mig. Hur jag har det och om det är tufft att vara i mina skor. Istället trycks jag ner. Som om det jag valt är mindre värt.
Jag är trött på människorna runt mig. I stort sett varenda en av er. För det jag hör jämnt är en massa tjafs om hur jobbigt ert liv är. Har ni inga glädjeämnen att diskutera? Har ni verkligen aldrig glada nyheter? Är det alltid ett pittyparty i erat huvud? För helvete; jag behöver en rast ibland. De få timmar om helgerna eller luncherna/fikan som jag tar är tid avsatt för just DIG. Jag tar tid ur mitt schema, som jag garanterar är mer till bredden fylld än de flestas för att träffa Dig. Jag vill höra om hur det går för dig, men inte bara det negativa och jag vill synnerligen inte höra hur många sidor du har att läsa till nästa vecka. Jag har lika många och oftast fler.
Så nästa gång ni ser mig. Vinka och säg hej. Ni behöver inte ens le. Men börja inte med skolsnack om ni inte vill höra mitt med. Och det vill ni aldrig. Bara för att jag litar på min förmåga betyder inte att jag är sämre, tvärt om. Jag vet vad jag kan, och jag ser till att lära mig mer. Jag ödslar inte tid på att stressa över fantasimonster. Mina VG:n säger en sak, vad ni sen antar efter att ni träffar mig pigg på en lunch skiter jag blankt i. För jag påstår än att i stort sett ingen av er skulle kunna bära min börda. Oavsett vad det gäller. Mina skor är inte bekväma att gå i. Så dela inte med mig av ert för jag är inte intresserad.
Kan vi vara vänner än så blir jag glad, om inte har jag just sållat agnarna från vetet.

Tolka det som Du vill. Jag har inte tid med mer idioti.

/Belma

Kommentarer
Postat av: Joanna

Hello sweetie. Jag tycker du är duktig! Jag skulle aldrig orka göra allt du gör, jag är alldeles för lat och odiciplinerad. Kommer du till Annelie imorrn? Jag ska försöka få med mig Johanna. Inte för att hon brukar vara så svårövertalad... :) Ska ni till Värmlands efter, eller någon annanstans? Om vi ses så skulle jag verkligen bli jätteglad om du kunde komma ihåg mina vantar, för jag har inte råd att köpa nya... Och det börjar bli kallt att cykla utan nu... :( Kram!

2006-10-12 @ 10:25:00
URL: http://joannathilen.blogg.se
Postat av: Nina

Hej gumman. Eftersom vi inte träffats på ett tag kan jag ju lugnt påstå att du inte är förbannad på mig. Däremot såg jag dig igår, du gick mot Carolina. Satt i bilen med en nyss ryggmärgsprovtagen Roberto så jag kunde inte stanna. Men:

Jag är imponerad av vad du gör, och jag hoppas att jag inte gett sken av något annat. Jag vet att jag aldrig skulle orka det du gör, jag ligger knappt i fas, och läser ju bara 20p. För mig får du gärna berätta om allt du läser, imorrn natt kanske? :) En stor kram på dig gumman, och som du skriver, ibland måste man faktiskt sära agnarna från vetet, en del visar sig vara någonting man inte trodde... Trist för dig, men du lever ju vidare ändå, inte sant?

2006-10-13 @ 13:01:34
URL: http://ninasblogg.blogg.se
Postat av: Nina

Däremot är det lite synd att du pluggar så mycket för man får inte se dig som mycket som jag kanske önskat, och du skriver inte lika mycket blogg heller. Men det är ju dina prioriteter, och de måste göras utifrån vad du vill, inte vad JAG vill :) Study hard, girl!

2006-10-13 @ 13:04:17
URL: http://ninasblogg.blogg.se
Postat av: Cecilia

Jag hoppas verkligen inte att det är jag som fått dig att känna så här. Jag vet att jag har klagat mycket när vi träffat men jag vill också lyssna så du får alltid berätta hur du har det när vi träffas, ingen editerad version utan hur det verkligen är för jag vill faktiskt veta hur du har det. Jag förstår att det är tugnt, livet går ju upp och ner hela tiden men jag tror på dig. Allt låter så himla klichée när man skriver men what the heck då får det väl va så! Jag tycker om dig och är väldigt glad att jag får vara vän med dig. Jag hoppas att du fortsätter orka med mig och allt i livet!!! Ha det så roligt ikväll och vi ses imorgon:)
Massor med kramar

2006-10-13 @ 13:20:41
Postat av: Bell

Mina söta damer, jag skrev en gammal bekant. Ni är mina vänner, hade jag något att ta upp med er skulle jag gå direkt till källan inte vara så arg att jag skriver i bloggen. So have no worries, jag gillar er för mycket för att inte vända mig direkt till er om jag har något på hjärtat.
Det är lite mycket just nu, och Nina du har rätt bloggandet har avtagit lite. Men det kommer strax igång igen. (: Har haft en del på min tallrik hittills, men mitt PM är redovisat och jag är finito med det mesta så nu tänkte jag kick back and relax igen =)
Cilla, jag tycker inte du klagat när vi setts. Så tro inget sånt nu.
Men det har varit stressigt för mig och jag har försökt att hålla mig på ytan men jag blev bara lite kinkig när jag fick höra en del från fröken fräken, en människa som jag känt inte riktigt hade rätten att tjata på mig... Nåja, it's all over and done with och jag ser fram emot att få träffa er en stund imorgon (: Vi synes på arbetet mina damer.
Massor av kramar på er (:

2006-10-13 @ 13:43:01
URL: http://belmas.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0