Världen utanför, vad bryr vi oss om den..?
Jag kan inte somna. Hostan, som plågat mig i två veckor, låter mig inte ligga ner. Eller sitta still. Så länge jag är i rörelse är det okej, men så fort jag saktar in är den igång. Så här ligger jag och hostar. Hostar och väntar. Jag vill inte veta av det jag sitter och väntar på men likförbannat sitter man vid telefonen och väntar. Tragiskt. Som alla gånger förr.
Det räcker nu.
Det räcker med saknad och längtan efter främmande människor, och bekanta likväl. Det räcker med skitsnack och främst räcker det med negativitet. En kommentar, en pust och jag klipper band. Nu orkar jag inte mer. Ni är inte värda min tid. Ingen av er.
Adjö för nu.
/Belma
Kommentarer
Trackback
