Sometimes love comes around, and it knocks you down



Denna låten spelar jag varje morgon i mitt perfekta kök.

Ikväll blir det Uppsala, och party på samma sätt som innan olyckan. Det var nu inte mindre än fyra år sen sist jag kunde festa som jag ville. Utan samtal om var jag var och vem jag var med och när jag skulle hem. Bortsett festen då jag träffade Jonas :) Maggot you know what I'm sayin' ;)

Nästa vecka tror jag Hjalms kommer upp och veckan efter är det dags för syrran att komma upp. Festerna avlöser varandra, nätterna blir kyligare men täcket servar sitt syfte. Jag är så nöjd just nu att inget kan dra ner mitt humör. Även om jag ibland kan slås av en tanke på honom. Men lika snabbt slår jag bort samma tanke. Men vissa morgnar kan jag sakna honom. Hans händer och hans leende. Men djupt inne i mitt hjärta hatar jag honom så mycket och önskar honom allt ont. Men jag kan sakna det vi en gång hade. Honom i sig skulle jag helst vilja likvidera från mitt minne.

Ikväll ska jag glömma allt som hänt och träffa människor som jag saknat, och imorgon ska jag nog ringa min favoritgrek för samtal över kaffe och en del kramar. Som han är fantastiskt duktig på att ge och få :)

Nu, mer arbete... Sen - Uppsala :)


/Belma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0