Bara ibland är alltför sällan
Ibland har man dagar när man inte kan stå på benen.
Inte för att man inhalerat en flaska vodka på 20 minuter, inte heller för att man är deprimerad och drar blott för gardinen för att slippa se att det finns en värld utanför.
Nej, ibland, men bara ibland så är man så konsumerad av lycka att benen inte längre orkar bära en.
Det är dagar som dessa, som kommer alldeles för sällan, som man önskar att man kunde ha vingar.
Dagar som dessa som man önskar man kunde lyfta från marken i kropp, som man redan gjort i själ och se världen ovanifrån.
Njuta av utsikten.
Flyga med fåglarna och ta sig till en plats där man kan vara ensam med sina tankar.
Låta sig överväldigas, sköljas över av lycka.
Tänk vad två telefonsamtal kan göra med en människa.
Tänk att lyckan är inom räckhåll.
Tänk... bara tänk.
Jag ska laga lite god mat.
Jag ska fortsätta läsa min bok som jag älskar.
Jag ska skriva och jag ska sjunga.
Men mest av allt ska jag njuta av stunden.
För denna är ganska ensam i sitt slag.
Vilken underbar dag att vara vid liv!
Kommentarer
Trackback
