Får man lov..?
Får man lov... att bjuda på en underbar låt?
Denna får i alla fall mig att drömma mig bort till ett regnigt och grått New York. Jag kan känna en välbekant dimma av ångest, tonårsångest spridas. Natten blir mörkare och gatorna trängre. Ett cinematologiskt under spelas upp bakom gardinen, som är mina ögonlock.
Så vackert... så sprött. Min fantasi har inga gränser, men den trista verkligheten gör sig påmind. Jag sitter framför datorn med arbete, sen imorse. Nu på kvällskvisten hoppas jag kunna slutföra detta Sysifosarbete och ägna mig åt de fantasier som inte vill fängslas av verklighetens bojor.
Encore!
...
Kommentarer
Trackback
