There must be a rainbow, let it be...

A walk down memory lane... 2008, de stora förlusternas år.

- Ett barn gick sin död till mötes, med många tårar och mycket smärta till följe.
- Fader försvann.
- Morfar nådde sitt livs slut. En försenad sorg följde och vågor av tårar spilldes.
- M och jag hade vår rendez vous, fram och tillbaka med vårt förhållande för att till slut hitta hem. Efter 2 långa år fyllda av bråk och hat, men också kärlek och lycka.
- Jag fann ett jobb, där jag inte trivdes... där varje dag var en plåga som jag ville fly från. Sen blev jag varslad, ett bitteljuvt avslut.
- Jag fick min alldeles underbara lägenhet, efter en lång tids sökande... och för första gången kände jag att jag hittat hem.
- Oskar, min lilla bajsapa, hittade hem till mig och mitt hjärta. Jag har aldrig haft något så jobbigt invarderande mitt liv, men heller inget så underbart.
- Vänner. Mina underbara, fina vänner. Fredzo0rz och Magz. Linz. Marcus mitt fina hjärta och Rasmus. Joanna och Thomas. Tack för året som gått. Och Tove. Maria, Renée, Elisabeth, Maria 2... Kristina och Emelie. Christina. Michael också. Ni har varit så fina mot mig. Jag kan inte tacka er nog.
- Moder som varit så snäll, gummifader med. Som ställt upp oavsett mitt humör.
- Broder. Min lilla skitungebror som bara gnäller och har sig. Men som man alltid kan prata med, och som alltid pratar tillbaka. Och som kallar mig tjockis och sen skrattar rått. Fyfan vad jag älskar dig, för du är den som har precis samma humor som jag, mest för att du apade efter mig i allt jag gjorde hela din uppväxt. Jag ångrar inte att jag spöade alla de där skitungarna åt dig.
- Min plastsyrra nere i Kroatien. Du är en sån skön brutta, som fattar hur skön brutta jag är. Laid back till max.
- Musiken á la 2008 var bedrövlig. Men 2009 har potential ännu.
- Filmerna á la 2008 var UNDERBARA. Jag vaknade till liv många gånger.
- Drömmarna anno 2008. Många gick i uppfyllelse. Tack alla som medverkade.

Åh... 2008 var på många sett ett bedrövligt år som jag hoppas aldrig mer upprepas. Men det var mycet som hände som jag är tacksam för. Jag älskade mycket. Jag fick mycket kärlek tillbaka. Jag fick även en hel del bristningar... Jag vet vad ni tänker, men maten anno 2008 var jävligt fin.
Nej gott folk, 2009 har precis börjat och jag tror och hoppas att detta blir allas vårt bästa år hittills. Jag ska inte lova mer än att jag tänker börja tänka mer på mig själv och mindre på att tillfredsställa ALLA andra. Jag ska försöka bli bättre på att vara lycklig och bättre på att vara snäll. Jag ska även lova att gå ner i vikt, inte mycket, men 5 kg bör räcka för att jag ska bli nöjd.
Sen ska jag lova att jag ska bli bättre på att höra av mig till folk jag tycker om och att sluta snåla med min egen tid. Mer sömn och bättre vanor. Mer lycka och glädje och ännu fler skratt.

And when the broken hearted people living in the world agree, there will be an answer, let it be. For though they may be parted there is still a chance that they will see, there will be an answer. Let it be.
And when the night is cloudy, there is still a light, that shines on me, shine until tomorrow, let it be.

GOTT NYTT ÅR 2009 ALLA, och tack för att ni tar er tiden att läsa mitt skit. Ni är så fina. Tack. :D

/Belma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0