The Pretentious Illiterate

Tack för torrhostan Marlboro.

Hej alla,

Jag önskar att jag kunde skylla på någon annan men tyvärr kan man sällan det som fritänkande, friväljande vuxen. Elvis Costello. Låten She är en remake av en fransk låt jag lyssnat på länge, dock kan jag inte minnas vad den heter. Tout les visages, om jag nu inte stavat det fel. Jag gillae Elvis version. Den ger mig hopp om en bättre morgondag.
Idag färgade jag håret orangerött. Jag ville bara göra något nytt. Jag målade mina naglar i rött och svart. Jag pratade med Johan. Söta, fina Johan. Jag har saknat honom ibland.
Jag saknar kärleken. Den där alltomfattande kärleken. En person som kan svepa mig i en bris. Få mig att glömma verkligheten. Jag behöver träffa någon. En prins som kan vara där för mig, som inte drömmer om sina små horor. Ursäkta språket, men en kvinna med sambo och barn som sitter och raggar på en upptagen karl är inget annat än just en hora. Karln som raggar på en hora är en idiot och ett äckel. Den karlns tjej är en naiv flicka utan varken mening eller mål.

Ändring bitte!

Jamenvisst. Ändring kommer. Jag vill inte spendera mitt liv med en person som jag inte tycker om och som i sin tur inte hyser någon respekt för mig. Ny dag, nya tag. Han är historia. En dålig historia, ett kapitel i ett liv som inte längre används. Jag har gått vidare. Han la på. Nu får han stå sitt kast.

Jag ber om ursäkt än en gång för vulgariteterna. Det skall icke upprepas. Men jag ville bara föra fram en åsikt som krävde ett vulgärt språkbruk. Jag är äcklad av honom. Hela hans liv, hans sätt... hela honom. Jag har insett mitt misstag. Jag ger mig nu.
Farewell fair prince, may you get what you deserve... good and bad.

/Belma