NO! You're gay for Moleman!

Idag är jag klädd på ett sådant vis att från midjan uppåt ser jag svår och djup ut, medan från midjan ner ser jag ut som något man finner på en cirkus. Jag vet inte hur jag resonerade där men klockan var 5 när jag gick upp och jag är glad att jag inte gick ut med bar underkropp (som det så fint heter).
Nu till något mer spännande:
Jag såg Bridget Jones dagbok igår, och ett ljus gick upp för mig. Jag ska göra som hon, jag ska starta ett gör om mig projekt, och den enda inbjudna till kalaset är föremålet för förändringen... nämlich jag. Jag måste ta tag i det här med rökandet, börjar bli riktigt allvarligt igen. Jefla cigaretter som smakar så fasligt gott. Och så måste jag ju uppenbarligen gå ner en hel dröse kilon. Herregud jag har lagt på mig så mycket att jag inte längre känner igen mig själv :O Inte på det sista taget, men över åren. Helt plötsligt står man på vågen och inser att man har tur som inte slukas ner i marken var gång man tar ett steg. Hej å hå elefant, inte bara minnet även arslet numer. Och så herrarna i mitt liv, givetvis avsaknaden av bra sådana är temat för dagen. Jag har en tendens att dra till mig idioter. So far, no exceptions. Från den ena idioten till den andra, och snart inser man att man börjar bli som man umgås och det går bara inte för sig. Jag har givetvis en karl i åtanke, en riktigt bra sådan. Trevlig, en riktigt bra far till sin lilla dotter och mitt bästa röksällskap. Vi har flörtat lite av och till sen dag ett. Rökt ihop, pratat, skvallrat, flörtat och jag inser att denna kille kan vara något av en keeper. Men inget har hänt och så kanske det förblir, men han är fin han. Lång och reslig som det heter, mörka ögon (hah, that's a first) sådär härligt rufsvänligt hår, ett underbart leende och så är han runt 190 cm lång som känns som en frisk vind efter alla pygméer (alla karlar under 185 cm känns onådigt korta).
Ja det finns mycket bra där. Mycket, mycket bra. Men just nu ligger min fokus på mig och mitt liv. Och där ska den ligga ett tag till. Jag vill inte kasta mig hejdlöst in i ännu en dålig relation. Allt bra kan vänta, kan det inte vänta är det inte bra och därför vinner jag endast på att hålla mig från det hela.
Ja, så får det vara från och med nu. För att slippa ett PS skriver jag in det i texten direkt: ja, jag har köpt en årsdagbok och en tillhörande penna. Nu börjar arbetet med att fylla sidorna. Första gick bra, men det är ju oftast de som följer som är den svåra biten.

/Bell

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0