Home sweet mess


Det sägs att home is where the heart is, and I left my heart in San Francisco. Nejmen nu har jag gjort det. Jag har flyttat in i min alldeles egna boning. Inte för att det är min första, inte på långa vägar. MEN det är min första som jag verkligen trivs i och ser en framtid i. Här kommer jag stanna alldeles för länge, och jag kommer trivas alldeles för bra. Ja, här finns mitt hjärta och här finns mitt liv.
Efter en ruskig inflyttning och sen lite kebab på det for mor och far hem, men lillebror stannade. Vi kollade på Daylight (ja, Stallonerullen. Ja, jag har precis köpt den på dvd. Nej, jag skäms inte för det) Sen beställde jag hem pizza åt oss, bror hjälpte mig klä om två stolsdynor medan jag målade om stolarna som dynorna ska fästas på. Två stolar till ska fixas men det får jag ta sen när dessa torkat. Pizzorna vi åt var nog de två bästa jag någonsin fått i mig så jag känner en lätt vind av kärlek till pizzerian, som dessutom har fri hemleverans. Jo, jag tackar. Vi hann även kika lite på Futurama innan det blev dags för en trött bror att bädda ner sig i min härliga säng med de nya Ralph Lauren sängkläderna. Som jag gillar Raffe :)
Gud, nu sitter jag här, i mitt eget stök och bök med lådor överallt som är i olika stadier av explosioner och en stor hög med tidningspapper som allt glas varit inslaget i. Med två stolar som blänker i svart mitt på vardagrumsgolvet och trivs. Jag trivs så bra här att jag vill sjunga om det. Bara en sån sak.
Vem hade kunnat tro det. Att man skulle sitta och vara så nöjd med sig själv samma vecka som man blev varslad. Ack, det är förvirrande tider vi lever i.
Nu ska jag nog sova. Jag är tröttare än genomsnittsbjörnen, och ändå så nöjd.

Allas eder.
/B

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0