The Pretentious Illiterate

Jag vet nu hur perfektion för mig ser ut. Han sitter inte långt ifrån mig. Helt perfekt, som om man läst av vad jag vill ha och sedan placerat det på en enda person. Mr. Potatoehead efter min egen smak. Bah! Perfektion, det är så onådbart. Men han.
Jag vill bara krama honom. Det var min första och enda instinkt när jag först såg honom. Och imorse. Naw. Jag faller för en viss typ av killar, min mor hade rätt. Men han är ju så jäkla söt och oskuldsfullt charmig utan att vara dum eller naiv. En riktig nörd. Men fyfan vad välskapt. I want a piece. No, I want the whole deal. And I want seconds... as well.

My will, be done!

/Belma :)