The Pretentious Illiterate

Halloj alla,

Herregud. Herregud säger jag endast för att jag inte vet bättre. Min akassa lär dröja, som väntat. De har 5 veckors överläggningstid. Jaha, så kul. Och hur gör jag med hyran, undrade jag. Nej det vet inte vi, sa damen i telefon. Du kanske kan ta ett lån. Jaha, så det är där vi är nu. Igen.
Det börjar bli tröttsamt detta, att aldrig kunna slappna av och bara göra det man är bäst på. Jag gillar att arbeta. Att sitta hemma har aldrig varit min grej. Fan alltså, jag blir så himla uppgiven. Jag har inte förstått hur processen på arbetssökning går till så jag har missat alla datum som arbetsförmedlingen satt ut för mig vilket innebär att jag antagligen måste börja på nytt.
Denna processen är så vansinnigt omständig att jag ibland förvånas över att långtidsarbetslösa inte tar livet av sig eller för den delen någon annan. Jag drivs till vansinne, att jag måste söka de jobb som annonseras ut på arbetsförmedlingens hemsida endast för att det är kul för dem. Jag söker arbete febrilt, mest för att jag som sagt hatar att sitta hemma. Men jag har inte sökt de utsatta jobben för att jag antagligen är för dum för att förstå anvisningarna på de papper som jag fått. Det duger visst inte att söka jobb på egen hand, nej jag behöver visst en guide som väljer arbete åt mig. Tackar jag nej, blir jag utan pengar. Eller ja, jag blir utan pengar oavsett. Jag slungas runt mellan institutioner som bedrivs av byråkrater som tar för givet att man förstår hela processen och förvånas och till och med förfäras över att man inte förstår utan vidare förklaring.
Varför ska jag, som ung och frisk, behöva kastas mellan byråkrater när jag hade kunnat spendera den tiden att söka jobb. Inte att sitta på kurser om två timmar där man förklarar för mig hur arbetsförmedlingens sida fungerar. TVÅ timmar tog det för människan att förklara deras hemsida. Inte ens om jag så varit förståndshandikappad hade jag kunnat se poängen med en två timmarsförklaring av en hemsidda som skapats på ett sådant sätt att till och med en nyanländ invandrare utan några som helst språkliga kompetenser hade kunnat förstå den.

Arbetsförmedlingen - av idioter för att skapa fler idioter.

Kan vi inte slopa den jävla skitbyråkrati som råder på AMS? Kan vi inte istället göra arbetsförmedlingen till ett hjälpmedel, ett stöd för de som bäst behöver det? Varför ska arbetsförmedlingen vara ett hinder i arbetssökarprocessen? Varför ska jag behöva rapportera varje tugga jag tar, för att sendan bli bedömd huruvida jag tuggat rätt eller fel av någon som knappt gått ut gymnasiet. Kan någon förklara detta för mig för uppenbarligen har jag missat något.
Arbetsförmedlingen har inte hjälpt mig, om något har de stjälpt mig och tagit tid och engagemang från mitt jobbsökande. Min primära fokus ligger i att tillfredsställa deras behov av pappersarbete. Sedan kan ja, sena kvällar och helger änga mig åt att söka det jag behöver mest just nu: något som kan sätta mat på bordet för mig. Något som kan se till att jag kan fortsätta att ha tak över huvudet. Mina primära behov åsidosätts när man faller i arbetsförmedlingens gap. Hejdå hus och hem och hejdå mat och vatten. Vill jag ha nåt, kan jag som bekant ta ut ett lån.

Tack för tipset.

/Belma