The Pretentious Illiterate

Halloj alla,

Jag har blivit kallad en massa olika saker i mina dar, många dåliga men desto fler bra. Men inatt fick jag ett meddelande av Kevin där han kallade mig "Cupcake of angelic delight" och jag kände att jag höll på att ta åt mig. Äsch, jag tog åt mig. Fasiken, jag känner mig så himla sprallig. Det gick bra idag. Allt gick bra idag. Jag shoppade en massa, och var som bekant till K och hämtade lite roliga saker. Bl a Helena Rubensteins Lip plumper. Jag har ganska mastiga läppar, som jag fått fina komplimanger för men jag tänkte biffa på dem lite.
Jag försöker hålla mig á jour med dagens trender. Nåväl, jag försöker i alla fall göra sådant som jag tycker är kul. Jag shoppade annat smått och gott också, den där läppglansen jag letat efter i snart en månad. Jag hittade den på H&M på drottninggatan. Imagine my surprise när jag hittade den. Sen var jag till In&Finn och köpte jättestora svarta julgranskulor och snäppet mindre vita sådana. Så nu har jag en komplett samling julgranskulor. Hela huset har fått en julig prägel. Nu fattas endast glittret, sen är jag klar.
Jag tackade Kevin för den fina komplimangen på vilken han svarar: "my pleasure you indescribable hurricane of magnificence".
Ja, tänk om man kunde ha en som Kev som bara gick efter en hela dagarna och sa såna saker. I och för sig får jag nog med komplimanger numer för att räcka en hel livstid. Men ni vet hur det är, mycket vill ha mer :)


Nåväl. Jag vet ärligt talat inte vad som tagit åt mig. Sen jag blev sjuk och febrig har jag dagligen tappat fler hjärnceller än vad jag gjorde första gången jag tog till väteperoxid. Jag är upprörd över utvecklingen mellan mig och M, jag är rädd att något sker i min kropp som jag inte kommer kunna ta kontroll över och jag har ännu inte gått på en enda intervju. Jag är inte skapt för att sitta hemma. Jag behöver arbete, prompt. Jag söker febrilt men inga positiva svar ännu. Och ja, jag vet att man ska ge sig till tåls men jag är inte skapt för att sitta hemma. Den här kroppen och hjärnan behöver stimulans som man endast kan få genom arbete. Jag är missnöjd med min arbetssituation och regredierar mer ofta än inte. Därav de vidriga inläggen. Min hjärna går på reserv och jag ber om ursäkt. Jag har blivit en uppmärksamhets... hmm... prostituerad? Men ja, ni vet vilket begrepp jag vill åt där. Min hjärna behöver stimulans. Jag ska börja om på Kafkas Processen. På tyska. Jag behöver utmaningen.

/Bell