<3
Halloj alla,
Jag saknar kärleken. Dagar som denna hade jag velat ha honom här, en film på och bara njutit av livets goda. Istället sitter jag och avnjuter den underbara videon som min käraste Rouaa lagt upp, Janis Joplin... Maybe... Jag är i fullkomlig extas. Hon mördar mig varje gång, slår ut hela systemet och jag befinner mig i en närmast komatos miljö. Jag är som förförd av hennes musik. Förlorad i musiken, i texten... i känslan. Tankegången, och henne. Jag är förtrollad. Av att en sån talang förstörde sig så, med alkohol. Det som för mig symboliserar en festlig tillställning. Något jag sällan förknippar med tråkigheter. Denna samma substans tog död på henne.
Det ger en ett helt annat perspektiv på livet, på de olika delarna som bygger upp och även river ner lycka. Jag blir lyrisk var gång jag hör hennes hesa stämma, hennes budskap. Hon ger mig en upplevelse jag så sällan får från annan musik. Hon ger mig glädje och tankeutrymme. Lekutrymme.
Jag älskar hennes musik, och jag älskar idén hon hade. Att bara acceptera vissa saker, inte överanalysera kärlek utan mer låta det gå sin kurs. Allt behöver inte ha en mening på en gång, vissa saker händer bara och man ger dem dess mening. Bygger upp en hel värld kring dem. Allt behöver inte komma i färdigförpackade små lådor. Portionsförpackat. Sterilt. Ibland kanske man bara måste följa med strömmen, bara låta sig ledas... Inte alltid kämpa emot, jobba åt andra hållet och isolera sig. Nej, vissa saker... människor... behöver bara upplevas i stunden. Alla analyser åsido, bara leva för stunden.
/Belma
Kommentarer
Trackback
