The Pretentious Illiterate

Haha. Jag satt och spelade lite Patience när en låt började snurra i huvudet: Horny '98 av one-hit-wonder- gruppen Mousse T.
Jag vet att ni alla minns den, så försök inte förneka det. En bedrövlig låt utan någon form av mening men vilken resa tillbaka i tiden. Och när jag befann mig där, hemma sommaren 98 insåg jag plötsligt att idag (070116) faktiskt är en dag att uppskatta extra mycket. Jag har gått igenom så mycket sen 98 och resan hit har varit fantastisk, men jag skulle inte vilja göra om den. Jag vill bevara alla händelser och tankar men aldrig någonsin återuppleva dem, nej jag vill göra plats åt nya äventyr. Nya människor, nya möten, tankar och känslor.
Nytt år, ny början. Men nostalgi är kul, i måttliga mängder. Som en låt, som får snurra om och om igen tills den försvinner ur huvudet igen för att inte återhöras på många år. Tills det är dags för en till omgång nostalgi.
Alla gör vi resor bak i tiden ständigt, och även fram i tiden. Kanske inte rent fysiskt men när tankarna vandrar gör de sällan det i nuet. Det är alltid i andra tider våra tankar och hjärtan befinner sig. Och på tok för sällan inser vi hur bra nuet faktiskt är; för antingen grämer vi oss över det som varit eller det som kanske komma skall. Men efter min lilla nostalgitrip är jag nöjd, nöjd med nuet. Och dået. Och framtiden, ja den oroar jag mig inte för; för om alltgår som hittills kommer jag fortsätta att vara väldigt nöjd över allt jag åstadkommit.
Jag hoppas ni med kan finna ro i nuet. För det skänker själen ovanligt mycket glädje. Livsglädje, till skillnad från vad det populära talesättet vill få oss att tro, är den enda sanna glädjen.

/Belma