The Pretentious Illiterate

Halloj alla,

Jag ska inte komma med något recept på rubrikens åh så goda kakor, istället ska jag skriva av mig lite...
Jag har haft ledigt ett bra tag nu, från alla jobb. Bara glidit runt hemma i Sthlm, hos Mackan såväl som päronen. Inte gjort något produktivt alls. Och det har känts bra, jag har saknat det levernet som fan. Att slippa göra något. Trots den enorma skulden jag har när jag gör så. För det är ju inte helt hälsosamt att inget göra. Det är ju lite sjukt till och med, man slutar vilja en massa saker. Det märker jag först nu. Man gör sig själv maktlös sen orkar man inget göra för att komma bort från det för man har blivit så död inombords. Man har gett upp.
Det låter väldigt allvarligt, men det är så. Varje långtidsarbetslös känner så. Man vill tillbaka på arbetsmarknaden till en början men sen börjar man sakta ge upp. Och sen slutar man helt enkelt försöka. Och det är det ekorrhjulet jag hade fastnat i innan. För trots skolan så kände jag att jag inget gjorde. Skola för mig är som bekant en lek, och jag vet att jag kan prestera väldigt bra trots väldigt lite ansträngning. Och så slutar man bry sig, ger upp sakta och sen finner man sig sex månader senare i sängen... Utan ha klivit upp därifrån på en hel vecka. Allt runt en faller och värst är när man slutar bry sig om det med... När det börjar bli riktigt fullt i tvättkorgen eller papperskorgen, när allt är i o-ordning och man bara vänder sig mot väggen för att slippa se det.
Det gör ont att minnas den tiden. För allt jag minns var sveken, som jag själv stod för. Mot alla dem som stod mig närmast. Och lögnerna. Maktlösheten, ångesten och de hemska skuldkänslorna... Men som tur är, är den tiden förbi. Sen länge. Men när man ger sig utrymme att inget göra kommer tankarna osökt att alltid gå tillbaka till den perioden i mitt liv. Jag var som död. Men ¡No Mas!
Nu ska jag därför ta och städa lite här hemma och så ska jag gå iväg till Annelie och klippa henne samt dricka lite vin. För det var så länge sen vi sågs. It's recap-time :)

/Belma