These are the days of our lives...


Halloj alla,

Titeln till dagens inlägg kommer givetvis från låten med samma namn och inte serien. Hursomhelst är det min födelsedag. Och jag sitter här och filar på en tenta som ska in på torsdag, men som jag troligtvis blir klar med inom en timme eller så. Så har jag resten av dagen på mig att glida runt här hemma och kanske även gå ner till tvättstugan. Födelsedagsfirande deluxe, inte sant. Men tentan måste skrivas och tvätten måste bli omhändertagen förr eller senare, så varför inte nu...
Jag drömde så konstigt inatt. Konstigare än på länge... Jag drömde om honom. För första gången, men på nåt sätt har mina tankar kretsat kring honom och det som hände mellan oss. Eller det som inte hände. Jag vet inte. Men inatt var han där. Som på riktigt, fast i en dröm. Och jag vet inte om jag var glad att jag vaknade eller om jag ville fortsätta drömmen. Se vart den leder. Kanske dit verkligheten aldrig gjorde... Jag var mest förvirrad imorse. Och allt kändes overkligt. Att se sitt eget hem, fast det kändes så obekant. Som om jag just somnat och vaknat i en dröm.
Imorgon, i alla fall, kommer M hit om allt funkar som planerat. Det ser jag fram emot. Jag hade velat ha honom här hela tiden... Men jag är glad att han kommer hit nu (: Får ta ett steg i taget... Och på fredag och lördag ska det firas... På riktigt. Med vänner, och på söndag har jag bjudit hit päronen och brorsan på ett hemlagat mål mat. Och så ska jag baka tårta. Jag älskar att baka tårta. :) Och så är det Jul snart också. 3½ vecka. Kan ni tänka er?! Vad tiden bara flugit förbi. Detta året har varit det hastigaste i mannaminne, skulle jag tro. Allt har bara hänt på en gång. Eller så är det bara jag som fått för mig det.
Min önskan är att kommande år fortsätter i samma anda. Och jag vill vara lika lycklig som jag fått vara detta året. Trots alla upp-och-ner- gångar har detta året varit det roligaste på länge, någonsin. Och jag vill fortsätta glädjas, men den där drömmen förföljer mig. Och alla gamla känslor. Jag har mig själv att skylla, för jag vet att man inte ska väcka den björn som sover. Men nu är han visst vaken. Klarvaken, och mina tankar på honom lär inte skingras idag. Men jag måste ändå skriva klart min tenta, och tvätta... Those sort of things bring you right back, down to earth. Och saknaden...
Where are you, M? I miss you...

/Belma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0