Lonely no more...
Halloj alla,
Nu till ett mer traditionellt Belmiskt inlägg... Nåja, mer så än det förra.
Jag stod i duschen och tänkte lite, som man gör. Och jag beslutade mig för att släppa all oror, all ångest och alla tankar och bara gå vidare. Min mor sa något idag som fick mig att vakna till när det väl hade smält vad hon faktiskt menade, och detta smälte (så väldigt behändigt) medan jag var djupt försjunken i tankar, i duschen.
Ingen människa ska få tillåtelse att få en att må så dåligt psykiskt. Jag har undertryckt alla tankar på vederbörande att jag börjat ha fysiskt ont.But no more. This is it. Och detta gläds jag över, att jag tagit detta beslut. Nu återstår det bara att städa upp den skada som denna människa hittills åstadkommit. Och visst, det kommer säkert inte bli lätt, och jag kommer säkerligen ägna denna människa oändligt många tankar men det är en fas och som bekant är det av en övergående natur. Så väldigt klyschigt och cheesy men; pain is temporary.
Jag hoppas endast att min magvärk också är av en övergående natur. Men för mycket psykisk smärta brukar resultera i fysisk smärta. Fast å andra sidan kan det ju bero på de kopiösa mängder kaffe jag druckit på sista tiden... I vilket fall som helst är siktet inställt på välmående numer... Mitt eget välmående. Sen får man hantera alltsammans allteftersom. Just nu; jag. Senare; allt det andra.
Ska antingen gå och lägga mig nu, eller ta en macka och kika på tv alternativt lägga patience...
Vi höres gott folk. Take care now...
/Bellis
Nu till ett mer traditionellt Belmiskt inlägg... Nåja, mer så än det förra.
Jag stod i duschen och tänkte lite, som man gör. Och jag beslutade mig för att släppa all oror, all ångest och alla tankar och bara gå vidare. Min mor sa något idag som fick mig att vakna till när det väl hade smält vad hon faktiskt menade, och detta smälte (så väldigt behändigt) medan jag var djupt försjunken i tankar, i duschen.
Ingen människa ska få tillåtelse att få en att må så dåligt psykiskt. Jag har undertryckt alla tankar på vederbörande att jag börjat ha fysiskt ont.But no more. This is it. Och detta gläds jag över, att jag tagit detta beslut. Nu återstår det bara att städa upp den skada som denna människa hittills åstadkommit. Och visst, det kommer säkert inte bli lätt, och jag kommer säkerligen ägna denna människa oändligt många tankar men det är en fas och som bekant är det av en övergående natur. Så väldigt klyschigt och cheesy men; pain is temporary.
Jag hoppas endast att min magvärk också är av en övergående natur. Men för mycket psykisk smärta brukar resultera i fysisk smärta. Fast å andra sidan kan det ju bero på de kopiösa mängder kaffe jag druckit på sista tiden... I vilket fall som helst är siktet inställt på välmående numer... Mitt eget välmående. Sen får man hantera alltsammans allteftersom. Just nu; jag. Senare; allt det andra.
Ska antingen gå och lägga mig nu, eller ta en macka och kika på tv alternativt lägga patience...
Vi höres gott folk. Take care now...
/Bellis
Kommentarer
Trackback
