Vit katt och fullmåne
Halloj alla,
Klockan är sent, inatt igen. Men inatt är en natt utan dess like, en natt då fullmånen skiner så stor och gul mitt på den annars ljusa sommarnatten. När det är så stjärnklart att till och med jag vågar gå igenom dessa annars mörka och läskiga gränder. Jag var ut med F på en midnattspromenad för att hon skulle ta sin cykel, och på vägen hem pratar jag med Alex, som alltid. Men vad som skiljer inatt från andra nätter är att jag går genom 'våldtäktsallén' som jag alltid, alltid, annars undviker om nätterna.
Och utanför skolan, som ligger alldeles öde en sen lördagsnatt som denna, ser jag en stor vit katt springandes mot mig, i full fart. För er som känner mig vet vad jag har för erfarenhet med katter, och i vanliga fall hade jag blivit alldeles vettskrämd av en stor katt som springer rakt mot mig. Men inte nu. Istället ställer jag mig blickstilla och tittar på den söta kissen vars ögon nu reflekterar gatulampans sken.
Och som föredetta hundägare gör jag det jag brukade göra när jag kallade på min vovve, jag böjer knäna lite och slår lite lätt på höger knä.
Och likförbannat kommer kissen till mig, hon kommer till mig! Katter skyr mig som pesten annars, alla katter, men inte denna alldeles kritvita kisse. Hon gillar mig. Det har aldrig hänt, att en katt gillar mig. Men där står jag i månens frånvarande sken och klappar en jättegosig liten varelse. Och turen ville sig att jag skulle ha mina flipflops på mig, så när hon gosar ner sig vid mina bara fötter känner jag exakt hur mjuk hennes päls är.
Tiden måste ha stått still, för jag vet inte hur länge jag uppehöll mig med denna katt som vägrade låta mig gå genom denna allé alldeles själv, så i hennes envisa sällskap traskade jag stillsamt och alldeles säkert fram. Så när jag kommer hem igen sitter jag alldeles varm om hjärtat, denna lilla varelse såg till att jag glömde bort min rädsla, fick mig att glömma allt och bara tycka att livet nog är finfint ändå. Tänk vad en liten gest från en katt kan göra. Inte bara för att jag kände mig alldeles trygg i hennes sällskap, utan också för att jag numer vet att jag inte är ett hatobjekt för alla katzen. (:
Yaay, nu ska jag smaska en syltmacka till och sen nanna kudde. Alldeles nöjd över dagen, och att jag fick min soffa såld. Extra pengar, solsken och en förälskelse som bara smög sig på. Lyckan har aldrig tidigare varit så påtaglig som nu.
/Belma
Kommentarer
Trackback
