En bra start på dagen...
... och jag tänkte inte på frukost.
Halloj alla,
Bra start på dan, idag. Och ett lika underbart slut på gårdagen. Jag är nöjd med dagens händelser, även om jag sov bort större delen av dagen (:
Underbart vårväder också, och jag brukar vanligtvis hata våren men denna våren var bra. Lite kyligare än vanligt, men ändå inte. Men jag ogillar allt det här blåsandet och temperaturvariationerna den medför, tar man av sig jackan så blåser det extra hårt just då och så blir man förkyld. Eller jag blir det, det räcker med en liten vindpust och så har man sig en tvåveckors förkylning som slår ut hela systemet.
Jag sitter här på skolan, kände att jag måste hämta papper från dagens och för den delen gårdagens föreläsning. Imorgon är det ledigt, och ikväll ska jag ha lite filmkväll med min favvo Alex (: Han var ute på date häromdagen och ikväll ska det skvallras, men dam som jag är så står jag för lyssnandet. You see my dears I don't kiss and tell (: Nåja, såvida vi inte pratar "ex-files" då kan lite vad som helst komma ut. Men det är folk man inte längre har några obligationer mot. No way, no how. Haha. Få som vet vart det kommer ifrån; "No way, no how".
Men nu ska vi inte fördjupa oss i det. Gudars himmel vad trött jag är. Helt jäkla utmattad. Och jag vet att det är sömnbristen som gör sig påmind men jag vägrar gå och lägga mig mitt på dan och vända på dygnet igen. Det känns fel, och jag mår aldrig bra av det =0/ Jag mår till och med psykiskt dåligt när jag vet att jag kunde stått emot. För jag är vad man kallar (djurarter i vanliga fall) nocturnal, dvs en person som sover på dagen och är vaken om nätterna.
Jag måste erkänna att jag sällan varit såhär trött och slut på en och samma gång. Thank you, inatt kommer jag sussa som en delfinunge i klarblått vatten. Jajjemen, så poetiskt blev det till slut (:
Nu har jag R.Kellys låt "Step in the name of love (remix)" på igen, denna gången i lurarna och den slutar aldrig att förvåna mig. Vilken känsla han förmedlar. Och med alla hans tidigare göromål så tycker jag ändå att han är en fantastisk artist som har underbara låtar på sin meritlista. Kanske flest genom tiderna, för de flesta artisterna är bra till en början men sen blir de väldigt mainstream och har ett sound som påminner väldigt mycket om alla andras. Men han har inte sålt ut sig på nåt vis, han har sitt speciella sound som jag gillar och har gillat sen första gången jag hörde "I believe I can fly". Vilken nostalgitrip den låten för med sig. Känns närmast obligatoriskt att man sitter och drömmer sig bort till enklare, men ack så väldigt mycket tråkigare tider.
Det var inget man visste på den tiden, att livet kunde bli såhär bra. Och det är sant som de säger; att den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge. Believe you me. Jag väntade på det goda, and fuckright it came to me. Så nu har jag fått det ur systemet. Var helt sjukt när man vakna imorse och bara såg det man velat se på ja, nästan, två år. Fyfan, vilken känsla. Allt känns plötsligt så väldigt riktigt. Som om en dröm realiserats framför ögonen på en, och det enda man kan göra att att insupa utsikten och njuta av stunden. Haha, och vilka soundtrack man hittade. Min favorit var ju givetvis "Personal Jesus" men det fanns många bra (:
Och diskussionsämnena var intressanta (om inget annat)... Buskisar, Fäbojäntan och diverse personliga händelser. Flickvänner och liknande. Och för första gången i mitt vuxna liv måste jag erkänna att det inte fanns en uns svartsjuka. Jag hade det jag ville ha och de hade gått miste om det. Duktig kicka (:
Så nu har ni fått en full redogörelse. På definitivt återseende.
Allas eder,
Belma
"Your own personal Jesus" Haha (:
Halloj alla,
Bra start på dan, idag. Och ett lika underbart slut på gårdagen. Jag är nöjd med dagens händelser, även om jag sov bort större delen av dagen (:
Underbart vårväder också, och jag brukar vanligtvis hata våren men denna våren var bra. Lite kyligare än vanligt, men ändå inte. Men jag ogillar allt det här blåsandet och temperaturvariationerna den medför, tar man av sig jackan så blåser det extra hårt just då och så blir man förkyld. Eller jag blir det, det räcker med en liten vindpust och så har man sig en tvåveckors förkylning som slår ut hela systemet.
Jag sitter här på skolan, kände att jag måste hämta papper från dagens och för den delen gårdagens föreläsning. Imorgon är det ledigt, och ikväll ska jag ha lite filmkväll med min favvo Alex (: Han var ute på date häromdagen och ikväll ska det skvallras, men dam som jag är så står jag för lyssnandet. You see my dears I don't kiss and tell (: Nåja, såvida vi inte pratar "ex-files" då kan lite vad som helst komma ut. Men det är folk man inte längre har några obligationer mot. No way, no how. Haha. Få som vet vart det kommer ifrån; "No way, no how".
Men nu ska vi inte fördjupa oss i det. Gudars himmel vad trött jag är. Helt jäkla utmattad. Och jag vet att det är sömnbristen som gör sig påmind men jag vägrar gå och lägga mig mitt på dan och vända på dygnet igen. Det känns fel, och jag mår aldrig bra av det =0/ Jag mår till och med psykiskt dåligt när jag vet att jag kunde stått emot. För jag är vad man kallar (djurarter i vanliga fall) nocturnal, dvs en person som sover på dagen och är vaken om nätterna.
Jag måste erkänna att jag sällan varit såhär trött och slut på en och samma gång. Thank you, inatt kommer jag sussa som en delfinunge i klarblått vatten. Jajjemen, så poetiskt blev det till slut (:
Nu har jag R.Kellys låt "Step in the name of love (remix)" på igen, denna gången i lurarna och den slutar aldrig att förvåna mig. Vilken känsla han förmedlar. Och med alla hans tidigare göromål så tycker jag ändå att han är en fantastisk artist som har underbara låtar på sin meritlista. Kanske flest genom tiderna, för de flesta artisterna är bra till en början men sen blir de väldigt mainstream och har ett sound som påminner väldigt mycket om alla andras. Men han har inte sålt ut sig på nåt vis, han har sitt speciella sound som jag gillar och har gillat sen första gången jag hörde "I believe I can fly". Vilken nostalgitrip den låten för med sig. Känns närmast obligatoriskt att man sitter och drömmer sig bort till enklare, men ack så väldigt mycket tråkigare tider.
Det var inget man visste på den tiden, att livet kunde bli såhär bra. Och det är sant som de säger; att den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge. Believe you me. Jag väntade på det goda, and fuckright it came to me. Så nu har jag fått det ur systemet. Var helt sjukt när man vakna imorse och bara såg det man velat se på ja, nästan, två år. Fyfan, vilken känsla. Allt känns plötsligt så väldigt riktigt. Som om en dröm realiserats framför ögonen på en, och det enda man kan göra att att insupa utsikten och njuta av stunden. Haha, och vilka soundtrack man hittade. Min favorit var ju givetvis "Personal Jesus" men det fanns många bra (:
Och diskussionsämnena var intressanta (om inget annat)... Buskisar, Fäbojäntan och diverse personliga händelser. Flickvänner och liknande. Och för första gången i mitt vuxna liv måste jag erkänna att det inte fanns en uns svartsjuka. Jag hade det jag ville ha och de hade gått miste om det. Duktig kicka (:
Så nu har ni fått en full redogörelse. På definitivt återseende.
Allas eder,
Belma
"Your own personal Jesus" Haha (:
Kommentarer
Trackback
