The Pretentious Illiterate

Hejsan alla läsare,

Jag vill börja detta inlägg med att annonsera att jag så olyckligt fått en finne på (den vänstra) tinningen och om jag flummar så vet ni att det är en av anledningarna. En annan anledning är att min bror så trevligt armbågade mig i näsan för någon dag sen, vilket resulterade i att jag såg ett ljus och numera går omkring med en fruktansvärd smärta både i näsa och huvud.
Just det, jag kanske bör nämna det att min bror boxas och därmed är den armbågningen väldigt mycket mer smärtsam än en ordinarie armbågning. Men för att vara rättvis så menade han inte att det skulle bli så.
Igår och idag har jag sett på film, Shark Tales och Bridget Jones 'the edge of reason'. Nu, precis som då blev jag förälskad i Colin Firth och hans tolkning av Mark Darcy. Denna man hade jag kunnat gifta mig med idag, om det gick. Nej, inte idag, nu helst! =0)
Tragiskt egentligen.
Funkar inte det så får jag väl gifta mig med K på tisdag, som planerat! Hahaha.
Nej men allvarligt talat, Colin Firth ser ju nästan helt perfekt ut. Sen råkar jag veta att han är himlans trevlig i verkliga livet också, off screen d.v.s. Men inte för att det spela någon som helst roll.
Jason och jag är ett minne blott, förövrigt. Anledningen till varför vet några av er redan, ni som inte vet får väl fråga. Det är inget trevligt ämne. Något jag ogärna diskuterar. Men det är fullt förståeligt.
Har haft celebert besök av min gode, och ack så söte (jag har smakat) vän Alex. Hör till vanligheterna att vi ses 50 ggr i veckan. Skulle egentligen se Bridget Jones II med honom men smygkikade på den själv och när han väl kom över var jag så kär i Darcy att han inte kunde stå ut med mig i mer än två timmar. Men lika väl det, för jag stod inte ut med honom heller. Haha, nejdå raring du är ändå min favorit.
Borde egentligen gå och lägga mig för 3 timmar sen (ja det är ett uttryck) men här sitter jag 4:39 AM står det på min dataklocka vilket är på tok för mycket.
Skulle på jobbintervju igår, men lilla intervjuardamen fick ställa in och skjuta på det till på måndag, vilket är perfekt för min del. Måste ändå ner till Sthlm för att gå till sjukgymnasten och följa med pappa till tandläkaren. Haha visst låter det sött, pappa vågar inte gå till tandläkaren så jag måste följa med som support. Hahaha, nejdå. Fars tandläkare pratar enbart engelska, ett språk far inte bemästrar (eller behärskar överhuvudtaget).
Sen är det tenta den 13:de vilket inte alls känns skitskoj men vad gör man inte.
Sen är det tyska igen och engelska och hela den karusellen (med reservation för felstavning). Men efter sommmaren hoppas jag det bär av tillbaks till USA. Den här gången för att stanna.
Åh, ju mer jag tänker på det desto mer ont gör det att jag inte har någon att vakna upp med. Trots att jag tycker om att ha min space så tycker jag om att ha någon där. Och vänner är bra, ja, men de kan inte riktigt ge en den intima känslan man delar med den man tycker om.
Det är svårt att förklara, men sist jag kände den intimitet var nog med Dennis. Och jag vet att ni tycker att jag tjatar om Dennis, och det gör jag säkert men han lämnade ett avtryck i min själ. Och det var för exakt 3 år sen vi träffades, och det lilla 'förhållandet' varade i nån månad bara. Det var en katt och råttalek som vi båda förlorade till slut.
Nåja, jag ska inte filosofera kring sånt som gått fel i det förflutna. Istället ska jag lägga all fokus på framtiden. Den kan jag i alla fall påverka än. Livet går vidare, jag förstår bara inte varför jag har Dennis kvar i tankarna än. Det var ju helt fel men på sätt och vis helt rätt.
Jag vet inte vad jag vill.
Helvete. Samma visa om igen. Hur många gånger ska man behöva vara deprimerad över en och samma sak?
Nej nu ska jag inte hålla på och tjafsa om det när jag tydligen är tröttare än as. =0P
På återhörande mina små raringar.
/Bell