Übermys hos A
Halloj alla,
Igår blev det som bekant strul med magen och huvudet, men det var för att man var sådär lagom bakis. Framåt kvällskvisten kom A på att vi borde se på film ihop eftersom det var så länge sen vi sågs. En hel vecka sen. Och han förklarade varför han inte hade hört av sig. Man kan inte vara sur på honom, eller kan kan man väl. Dock inte jag. Så när jag vilat upp mig och han kommit hem från bandyn åkte jag. Det snöade som tokigt, och när jag stod på Vaksala torg (busshållsplatsen) såg det ut som om någon pudrade världen med florsocker, likt en gigantisk semla där vi på norra halvklotet utgjorde locket. Det var en fantastisk syn, och en underbart surrealistisk och drömsk känsla. Man blir så fruktansvärt lycklig när det är vindstilla, inte alltför kallt och när det snöar så sagolikt mycket.
Hemma hos A kikade vi först på en dokumentär om Palmemordet, med en massa diskuterande som följd. Sen blev det filmtittande, diverse kortfilmer och Hellraiser, samt Living dead. Ja, och den väldigt kända svenska p-filmen Jane Bomb. Jag har aldrig hört en kille vara så klinisk och distanserad när det gäller en sån film. Kändes himla skoj att diskutera klippfel, torra dialoger och diverse IKEA-burkar (som de använde som rekvisita). Vi satt uppe till 5, halv 6 och gick upp runt 8 utvilade och pigga. Sen hade vi en nedrans mysdag och låg bara och prata en jäkla massa hela dan idag (:
Har faktiskt saknat honom, och han mig märkte jag. Så vi hade re-cap, och samtalade om allt möjligt. Men det var lite mysko ändå. Mysko på ett halvbrasätt. Nja, mysko på både bra och mindre bra sätt. Dock lärde jag mig en sak idag; han gillar mig. Now I'm very sure he does. Och det är rätt trevligt (:
Men jag ska inte kväva er med detaljer och sånt, hehe.
Nu blir det megamaraton med Marcus, filmmaraton. På schemat står bl a Saw 1 och 2, Dawn of the dead och The exorcism of Emily Rose. En fortsättning på min redan påbörjade sckräckmaraton. (: Wish me luck. Hade i ärlighetens namn velat stannat kvar och myst hos A hela dan (som egentligen var planerat) men jag fick rusa till skolan, efter jag fått sms, och gå på en obligatorisk föreläsning (som var 30 minuter lång. TRETTIO minuter, for fuck's sake people). Nåja, M är snart här och jag ska kasta mig på godiset.
Vi synes gott folk. Om jag inte dör av rädsla, dvs. (:
/Belmis
Just when I thought our chance had passed, you went and saved the best for last...
Kommentarer
Trackback
