Frisör?


Halloj alles,


Nån som känner att de vill fixa mitt hår? Jag vill förändra frippan, känner mig inte nådigt sliten på detta vis.
Kanske skulle man färga eländet? Men vilken färg? Och ska man börja ha håret utsläppt? Orkar man det med en mellanlängd?

BAH! Jag står inte ut... förändring krävs, omgående!

Hjälp?

/Bell

Män som kvinnor, kvinnor som män

Halloj alla,

Jag satt på pendeltåget till jobbet häromdagen, och på samma tåg, i samma vagn till och med, satt det två flickor i 18-19- års åldern varav den ena hade påbörjat ett könsbyte. Hon satt med en väninna som verkade lagd åt att göra samma sak men väninnan var inte alls lika våldsamt rabiat som flicka nummer 1. Något jag fastnade på (eftersom jag älskar att lyssna in på andra människors konversationer) var att flicka nummer ett sa som följer: "jag hatar kvinnor, de kan lika gärna utrotas". Nu vet jag inte vad konversationen innan hade handlat om, men hennes tonfall visade på att det inte var något hon skämtade om. Detta flickebarn var fast bestämd om att hon hatade det kvinnliga könet, och allt vad det innebär, så mycket att det inte räckte med att hon bytte från detta kön det skulle föredragsvis även förintas då det uppenbarligen inte var värdigt. Och där sitter jag, vid detta laget har jag redan tagit ut mina hörlurar ur öronen och är otroligt odiskret i mitt stirrande. Jag kan förstå mycket, jag kan acceptera att folk är radikala, eller att man är väldigt oliktänkande. Att man har annorlunda idéer men att man hatar något, som i grund och botten är en själv, är något jag aldrig har kunnat förstå.
I dagens samhälle, där män vill bli kvinnor, kvinnor vill bli män. Tjocka vill bli smala och smala vill bli ännu smalare, undrar jag om det finns någon som trivs i sitt lilla skal? Finns det en enda själ där ute som genuint kan påstå att de trivs i sig själva. I sitt liv, med sina val och sina misslyckanden. Vi är alla mänskliga. Vi gör alla fel, och oftast händer det saker vi inte kan påverka som ändrar våra levnadsförhållanden. Men kan man inte finna lycka i det? I det nya dvs. Jag är nöjd med den jag är. Jag har skavanker som alla andra, men jag hatar inte mig. Jag älskar mig så pass mycket att jag verkligen sätter jaget före allt annat. Jag är, som grammatiken förtäljer, första person. Finns det inte någon mer än jag som insett detta faktum? Att oavsett hur mycket vi jobbar på vårt yttre så kommer vårt inre vara precis lika missnöjt om vi inte börjar med att jobba på det.
Man kan anstränga sig långa pass på gymmet, eller byta kön. Men man blir oftast inte lyckligare för det. En kort stund, men sen kommer det där smygande bakgrundsbruset som talar om att man inte duger i alla fall. För man kan alltid bli bättre, och att driva sig själv i fördärvet vill väl egentligen ingen till en början?
Jag tror att folk behöver sätta sig ner med sig själva. Tänka en sekund på varför i hela fridens namn de är så missnöjda och vad i dem skulle kunna arbetas på. Ytan reflekterar oftast det som sker inom en, mår man bra så ser man jäkligt fräsch ut, så lätt är det. Men jag tror det finns mycket i dagens samhälle som skulle behöva granskas.

Jag var på semester nyligen, och pratade med en gubbe vid en moské. Jag sa att detta land (semesterlandet) inte var gjort för tjocka (detta för att det var 40 grader och helt vindstilla). Han skrattade och sa att det fick honom att tänka på en vän till honom som också har lite roliga idéer. Han sa att hans vän hade resonerat kring modet idag, och att han kommit fram till att alla de stora modeskaparna var homosexuella män, och för att de skulle förstöra kvinnan så mycket som möjligt för heterosexuella män så har de gjort modet till vad det är idag. Man har gjort damerna taniga och formlösa.

Jag skrattade bort detta, men det har gnagt på mig. Det finns en sanning i det, kvinnor numer ser ut som små formlösa pojkar. Inga former, inga kurvor... ingen skönhet (detta baserat på att jag inte tänder på små pojkar). Jag gillar att se på en vacker kropp, kvinnlig som manlig. Men dessa vuxna människor som ser ut som svultna små barn är inte attraktiva i mina ögon. Inte heller var den där tjejen på tåget attraktiv i sitt kommenterande.
Det kanske är det, osäkerheten. Den där dimman av osäkerhet som är så himla oattraktiv. När man ser ner på en annan för att boosta sig själv. Det är väldigt osexigt, på avsett vem som bär på det.

Gott folk, lova mig nu att dricka, dansa och njuta av livet. Alla ångrar att de inte levde mer när de kunde. Vi vet inte vad som finns runt hörnet, det vi vet är det som finns här och nu. Gå på spa, ta en drink efter jobbet, kosta på dig den där goda middagen med de du tycker extra mycket om (familj, vänner, partner) för imorgon är en annan dag och vi måste njuta av varje dag som vi får.

Each day is a gift, that's why we call it the present.

/Belma

Trött igen

Fyfan, man har knappt hunnit komma hem innan man hunnit tröttna och vilja iväg igen.
Idag ska jag äta en tidig lunch. Sushi idag igen. Jag har fastnat helt och hållet. Käkar det konstant. Det är fantastiskt gott, men jag gissar på att ni redan vet om det.
Jag är lite nere, faktiskt. M flyttar, nu är det spikat. Och larvig är jag men jag vet att det kommer ta tid för mig att komma över honom. Han kommer bli svår. Men det gör inget, det är sånt som händer. Världen är sån. Alla går igenom det och så vidare, och så vidare. Men när alla papper skrevs på igår. När han skickade det där smset så gick luften ur mig. Jag vet inte, det kändes som ett slag i magen.
It wasn't meant to be I suppose. Men det gör inte mindre ont för det.

Nåja, det är bajs. Och nu ska jag masa mig iväg för en depplunch och sen återgå till mitt deppande på jobbet och förstörande av andras humör. Det är det enda nöjet jag har just nu. Och att jag ska få träffa min mysbjörn ikväll, fastän han var ett as mot mig sist.

Aja, nu ska jag kila.

Tjipp!

Jag bjur på denna

Panda sneeze,FUNNY!!!


/Bell

Jobbelijobb och semester i Kroatien

Helloj alla,

Fy sjutton, nu var det sådär fasligt länge sen jag skrev något vettigt. Men jag vet inte jag, man har en del på sin tallrik nu igen så det blir lätt att man glömmer att uppdatera här. Nåväl, nu i helgen var jag med sötnöten på Vårholma i skärgården och njöt. Helt fantastiskt var det, viken utsikt och den friska luften fick mig på banan igen. Vi kom hem igår och jag vet inte varför men jag har inte känt mig så här avslappnad och utvilad på flera månader. Sen kanske det spelar in att jag nästa vecka på onsdag åker ner till Kroatien för att semestra för fulla muggar.
Jag har börjat på mitt nya jobb, och jag stormtrivs redan. En vecka in och jag känner att jag verkligen hittat rätt. Arbetskamraterna är kalas och det är ett sånt där jobb man bara annars hör om på tv men aldrig tror man själv ska få erfara. Arbetstiderna är så flexibla att jag inte kan annat än häpna. Jag jobbar 8 timmar som vilken annan knegare som helst men jag kommer in vid halv 10 allt som oftast. En del arbetskamrater kommer in vid 11 och andra stannar hemma och jobbar. Vilken frihet, eller hur? Jag har en period nu framför mig där jag ska lära mig komma in i arbetet sen så ska det bli skönt att stappla på i sitt arbete på egen hand. Jag sitter och är ekonom på koncernnivå vilket innebär att det blir en hel del företag att lära sig om och att det kommer ta en liten stund att skapa en egen rutin men snart är det tänkt att jag ska ansvara för Cosmos (som bl a gör studenttidningarna Chili och Campus). Och är det något jag ser fram emot nu är att komma in i en rutin och göra det jag är bäst på, sköt andras ekonomi.
As for my own ser den mycket lovande ut nu, så därför bokade jag en liten resa ner till Kroatien för att skämma bort mig själv totalt. Jag tänkte jag skulle åka ner, äta gott och bara skämma bort mig själv totalt. Träna lite, gå på spa osv osv. Det ses fram emot, och jag ser även fram emot en fin sensommar och höst med älsklingen och vänner. Och ett slut på strulet med SL.
Bjuder jag på några bilder idag, mais oui! Hotellet och stället jag ska hålla till på i Kroatien ser ut som följer:

   

Allas eder,

/Bell

Smooth move


Jag är så trött på att det alltid ska bli så här. Så himla trött så jag knappt vet vad jag heter.

/Belma

Desideria


Halloj alla,

Ja, Desideria. Så heter den nya bebisen. Mine neuer kittycat. Busunge deluxe, 12 veckor.

Huga, vad tiden bara flyger. 1 vecka till sen är det juni. Sommar på riktigt. Jag är trött hela tiden, sover på pendeltåget och bussen. Och överallt annanstans. Jag bara sover och sover, så fort jag får en liten lucka. Jobbet är rätt krävande, men hemmalivet är lugnt. Kolugnt.
Jag hinner läsa en hel del, betar mig igenom Brunstkalendern av Emma Hamberg. Gråter floder. Fyfan vad den träffade rätt. Jag vågar inte läsa den på pendeltåget, folk lär väl tro jag är helt knäpp. Men den boken är väldigt känslofylld. För mig. Jag skrattar och gråter, främst det sistnämnda.
Nu är det förvisso några få sidor kvar men jag suger på den karamellen en liten extra stund. Trots att jag är nyfiken. Hu! Vad jag är nyfiken på hur det hela slutar.
Poolen är igång nu. Ska ta mitt första dopp ikväll, eller imorgon. Det blir en del promenader och bus i trädgården med Dessi. Men livet bara rullar på. Tiden bara flyr iväg för mig. Det går bra nu. Äntligen. Jag har börjat samla mig en aning... Får se hur sommaren blir, om det blir nån semester.
Jag har 3 veckor ledigt. 27-29. Juli månad. Ska bli skönt att inte behöva vakna halv 5 och färdas 2½ timme till jobbet var morgon. Sen 2½ timme hem igen efter en jobbig dag. Bara gassa i solen, bada i poolen och kanske se mig om i Europa. Men det där får ske när det sker. Just nu sover jag mest och rår om mig själv, min hud och mitt inre.

Det nalkas sommar och jag vill må prima när jag väl får ledigt. It'll all be swell!

/Belma

Rädda sig den som kan


Halloj alla,

Fy farao vad det varit fullt upp på sista tiden, det är knappt så man vet vad man heter längre. Och vad jag gör, det tappade jag kontrollen över för länge sen.
Jag har världens kanske absolut snyggaste kille för mina fötter och jag kan bara inte ta klivet ut och satsa för att jag är dum i huvudet. Jag har i alla fall delvis släppt taget om han som tyngde mig ner och gjorde mitt liv miserabelt. Men jag har en liten bit kvar, så A jag hoppas du kan stå ut med att jag är så här konstig i några dagar till för jag vill verkligen satsa helhjärtat på dig. Du är en riktigt bra kille, lammkött, men åh så underbar. En riktig riddare :)
Jobbar numera på Semper, orderadministratör. Jag är orienterad mot Rysslandsordrarna. Det känns ovant men spännande. Letar lägenhet, gör jag. I Uppsala. Längtar efter något eget. Inte hus igen dock, just lägenhet vore fantastiskt att ha igen. Så kan man leka mamma pappa barn utan att fråga om tillåtelse från annat håll. Jag är jävligt nöjd med det mesta. Nu inväntar jag svar, sen blir det Uppsala igen. För hela slanten.
Utan Marcus, utan besvär. Utan ovisshet och med en ny lön. Spännande. Mycket, mycket spännande.

/Belma

Eftertraktad


Rökfri dag #5.

Trött som satan. Sovit för lite, varit på ännu en intervju. Tredje i raden och fler blir det. Det rings som sjutton. Det är roligt. Man känner sig eftertraktad. Det känns bra att vara ute på marknaden lite. Kanske leder det till något seriöst. Det vore fint.
Jag behöver stabilitet. En kram och stabilitet. Jag saknar M. Fast ändå inte. Men de röda. Dem saknar jag som fan. Kroppen vill verkligen ha dem tillbaka. Jag saknar dem. Men men, shit happens... habits die.

Nu vill jag ändå ha honom. Hans armar om mig och hans läppar mot mina...

Dumma, dumma flicka.


/Bell

Lite shopping


Jag shoppade en sväng igår, två väskor och två halsdukar. En fin cremevit ordinarie och en kamel/beige-färgad i cashmere. Väskorna från Don Donna. :)

 
     
  /Bell

Fresh meat

image105

De kommer sällan i en bättre förpackning än denna.

So help me God...

/Belma

Sunday secrets


Jag har haft en sån där dag. En SÅN där dag. När jag rökt upp ett helt paket cigaretter, tittat på Bill Hicks, druckit ett glas vin och tagit ett långt bad med de tända ljusen glimmandes runtom mig.
Jag insåg avsaknaden av intellektualism i min vardag. Bill Hicks får mig alltid på så bra humör. Vart finns sådana människor numer? Vart finns dessa personer som tycker om att läsa? Som tycker om att ta till sig av världen runtomkring dem? Jag vet inte jag... det är nog jag som är malplacerad. Jag är inte krogtypen, jag vet inte varför men det livet har aldrig riktigt lockat. Nog för att jag försökte och ansträngde mig i ett par år, med diverse typer. Fast jag har insett att jag inte är typen som går ut och dansar av sig allt. Jag är den där dryga saken som bråkar ut all ångest. I nån hetsig debatt om helt oväsentliga saker.
Ju mer jag är ifrån det, desto mer inser jag att jag saknar studentlivet. Inte supandet, utan det andra. Skitsnacket, om världsliga saker. Timmarna på Storken. Eller O'Connors eller korrefesterna. Flogsta och Kantorn. Uppsala. Anorna. Jag hatar mig själv för att jag älskar det så. Man behöver en paus ifrån det för att inse hur mycket man saknar det. Hur väl man passar in, fastän man inte gör det. Jag älskar att vara fel, och i Uppsala så är jag så fel men ändå så hemma. Eller inte i Uppsala, men i det liv jag levde i Uppsala.
Imorgon måste jag se om jag ska hitta på nåt sånt där igen. Jag har funderat ett tag nu, men nu när det är slut med Marcus och jag verkligen vantrivs med att jobba på alla olika skitställen... så inser jag hur mycket jag saknar att få vara 22. Att kunna gå ut på Orvars och dricka 20 kronors öl och ha ångest över tentor.

Idag börjar allt. Jag har saknat det. Jag har saknat er och mig och allt runtomkring. I just got over you, baby.

/Belma

You don't have to be rich...

Oj vad jag samlade mig tillslut. Jag sa mina farväl. Mitt sista adjö. Sen försvann tårarna, och likaså den där övergivna känslan. Paranoian. Det är nu äntligen dags att lämna sorgen bakom sig, jag förstod till slut varför jag gråtit. Och jag är glad att jag fick ut den sista smärtan igår.
Nu lämnar jag den och dig bakom mig. Nie mehr, kära barn. Nie mehr.
Jag ska ta en liten revision av mitt liv so far, ikväll ska jag samla mig. Skriva ner det som skall göras och när. Och sen ska jag sätta igång. Hit the gym. Eller ja, nåt sånt. Jag fick ut den sista desperationen. Jag är himla nöjd nu :) Fast jag spelar sämre nu. Känns trist. PSP:an var värd varje öre. Min tvåtimmars-resa till jobbet bara flög förbi. 10 minuter med buss till Gnesta sen drygt 1½ timme till Häggvik och sen promenixen upp för Stockholms kanske brantaste backe. Skönt med lite motion på morgonen så man vaknar till liv.
I feel at ease. Imorse köpte jag ett pendlarkort, så nu har jag flyttat på riktigt. Jag gläds åt det.

You'll burn baby. Mark my words. You'll burn.

/Bellis

Hemma igen

Efter sjukhusvistelsen, eller vistelserna. Nu så är jag hemma igen. Efter operationen och övernattningen på SÖS. Sjukhuset med den kanske vänligaste personalen på denna planet, och de längsta väntetiderna. Nu är jag lite groggy så jag ska nog kick back and relax. Men allt har gått bra. Tack mor och far men främst tack älsklingen som ställt upp så. Du har verkligen varit där för mig på alla sätt och vis trots att det varit jobbigt för dig. Om jag inte älskade dig innan så gör jag det definitivt nu. Du är min lilla nallebjörnshjälte och jag älskar dig för det :*

Nöjdast!

Ny telefon. 2gb utrymme, för all musik som ska fylla utrymmet :)

image94

A monkey!

image90

You're doing everything for show...


Halloj alla, länge sen sist. Men ni vet hur det blir, ju mer som händer desto mindre sitter man och bloggar. Jobbet tar ut sin beskärda del av min tid. Jobbar till 21 i stort sett varje dag, mån - tors i alla fall. Fredagar slutar man som annat folk, vid 17. Men man ska inte klaga, jag ska i varje fall inte det. Jag trivs som fan på jobbet. Jag har hamnat i ett otroligt skönt gäng, lite brist på damer men gubbarna är riktigt sköna faktiskt :) Vi hade en company-get-together i fredags med pizza och alkohol. Man känner sig uppskattad, som människa och anställd när företaget visar att det bryr sig. Man blir inte lika anonym.
Nåväl, jag har flyttat tillbaka till Stockholm. Och här ska jag stanna, inga fler fantasier om en flytt hit eller dit. Jag hör hemma här. I alla fall just nu, idag. Imorgon med, för den delen. Jag trivs i mitt Stockholm. Det har jag förvisso redogjort för redan. Men så fort jag kom hem ordnade sig allt. ALLT. Precis allt. Ångesten finns, men den är på nedåtgående. Den verkar till och med försvinna helt bitvis. Jag kan sova igen. Utan problem. Jag har inga problem. Inga alls.
Men det är väl som de säger, allt är ihoplänkat på nåt vis. Hos mig känns det väldigt extremt. Är jag i en dålig spiral, så går allt dåligt och börjar det gå bra på en avdelning så följer alla andra avdelningar samma tema. Men det känns extra mysigt nu, när det är höst (och min favoritårstid), att allt verkar ordna sig i en rasande fart. Innan 2008 kommer jag vara helt skuldfri, och redo att möta ett helt nytt år. Vem jag kommer spendera det året med får vi se, men just nu är listan lång och jag känner mig väldigt omtyckt. Bra vänner, arbete, ett hem att komma tillbaka till och bäst av allt... en egen inkomst.
Jag har varken tur i kärlek eller spel, men jag har turen som har så mycket annat bra folk runt mig som kan lyfta mig när jag är låg. Tack alla som ställt upp, tack alla som erbjudit sig. Och resten av er... ja, tack för periferin.

/Belma

Listigt värre, igen.

Nämn något som gjorde dig glad igår: Cool Whip rendez vous. Det var riktigt skoj, jag skrattade mer än planerat.
Vad gjorde du kl 08 imorse? Satte mig på tunnelbanan till Slussen.
Vad gjorde du för 15 min sedan?
Pratade med Linus om de nya prislistorna.
Det sista du sa högt? "Fan vilken trevlig människa, jag tror jag är kär i honom."
Det senaste någon sa till dig: Jag tror inte vi fått ut nån vidare information om det, nej. Men det kommer.
Vad har du druckit idag? Kaffe, te och vatten.
Vad var det senaste du åt? Lunch; en macka gjord på skinka. Köpte ett par skor istället för att luncha.
Vad var det senaste du köpte? Skorna på lunchen.
Vad är det för färg på din ytterdörr? Vit
Vad är det för väder hos dig nu? Molnigt.
Godaste glassmaken? Rocky Road.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Delvis, ja.
Sover du tungt? Ibland, men oftast inte.
Drömmer du mardrömmar? Ja, det händer.
Trivs du med ditt jobb? Ja, än så länge är det skitskoj.
Favoritklädsel? Jeans och nån tröja.
Favoritlåt just nu? Stronger - Kanye West.
Vad ser du om du tittar till höger? De fina södertaken och Bredbandsbolagets samt Stomatols stora skyltar.
Vad gör dig glad just nu? Att jag snart slutar och får sova. Sov 1½ timme inatt, man känner sig inte på topp just nu det är nåt som är sant.
Höger el vänsterhänt? Höger.
Humör just nu? Hungrig, trött och sliten.
Favoritgodis? Surisar.
Kläder just nu? Jeans, en svart skjorta med en tröja över.
Sommarplaner? Resa, bara resa en massa.
Hur många kuddar sover du med? Tre kuddar i sängen, en som jag sover på.
Spelar du ngt instrument? Piano.
Morgon eller nattmänniska? Natt, jag fungerar inte dagtid och speciellt inte om morgonen.
Vad är viktigast för dig? Att trivas med livet.
Är du kittlig? Om jag är.
Stjärntecken? Skytten.
Äckligaste insekten? Fästing.
Stökigt el välstädat? Vill ha välstädat, men är lite för lat och gillar att göra andra saker istället så tiden räcker inte till.
Längtar du mest efter just nu? Jul och nyår.

HAHA!

Cyanide and Happiness, a daily webcomic

Cyanide & Happiness @ Explosm.net

RAPE RAPE?

SpongeBob Gaypants säger (23:22): Nej, så Ewan och Chris får sparas till efter mina problem är lösta för kvällen... I'm not getting any at all... I'm desperate
SpongeBob Gaypants säger (23:22): I die
Lina säger (23:22): Claim it!
SpongeBob Gaypants säger (23:22): I tried, and he was all like not now honey I have a headache
Lina säger (23:22): ... Bitch :l
SpongeBob Gaypants säger (23:22): and I was like, screw you I'll take care of this as soon as you leave the room

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0