Cravings
Halloj alla,
För lite drygt två veckor sedan la min rygg av helt, och jag har tampats med den sen dess. Det gör ruggigt ont i ryggen och numer även i bäckenet, jag har årets kanske knäppaste cravings mitt i natten och jag kan inte för allt i världen sova ordentligt. Jag vet inte vad som händer i min kropp, men jag gillar det inte. It's making kitty scared :O
Nåväl, till råga på allt detta blir damen i fråga sjukskriven. Hon blir också tvungen att flytta ut ur sitt hem. Så mot slutet av månaden avslutar jag min Uppsalavistelse med en flytt som varit efterlängtad. Nu äntligen kan jag få lov att ta mig tiden att läsa en sväng och ta hand om det som faktiskt varit förbisett så länge: jag själv. Jag ska ta den här tiden seriöst och göra något av mig. Bli människa igen och inte en zombie som bara slungas runt från en institution till en annan, från ett jobb till ett annat. Från vänskapskrets till vänskapskrets. Nu får det nästan räcka med allt det. Jag ska försöka sansa mig och uppskatta det jag har i mitt liv. De underbara människorna som förgyller min tillvaro och allt därtill. Jag har inte haft tid eller ork att vara uppåt, men nu ska det ändras. Nu ska jag ta vara på mig själv och er med. För ni fattas mig så.
Jag har varit för nere för länge och missat så otroligt mycket på grund av det, men jag har tröttnat på det och jag ska ta tag i det på riktigt nu. Inte bara sopa allt under mattan. För förr eller senare så ploppar skiten upp igen och då räcker inte mattan längre till.
Jag ska börja träna igen, för jag har saknat det väldigt mycket. Möjligheten att kunna springa på ett löpband, att kunna träffa människor och må bra fysiskt såväl som psykiskt. Och så tar jag ett uppehåll från skolan, en liten liten stund. Poängen täcker min frånvaro tack och lov. Sen kan man börja om på ny kula igen. Det känns skönt. Mina problem reder sakta ut sig, jag hoppas jag följer med i svängarna denna gången och inte bara förslappas som sist.
Annars händer inte mycket nytt, jag hänger mest med Marcus och Benke, och så Lina och Ciccie. Bara tar det lite lugnt, såhär innan flytten och allt. Tar in allt det nya, bearbetar allt det gamla. Försöker bara vara, och se hur länge den taktiken håller.
I'll keep you posted.
/Bell
Lista :D
Favoritalkohol: Ett bra rödvin samt Guinness.
Favoritfärger: Rosa och orange
Framtidsplan: Bli lyxhustru alternativt gymnasielärare
Tre prylar till en öde ö: Köttyxa, tändare och sällskap
Är du vegetarian eller vegan? Ingedera
Hur många har du kysst? En dröse
Hur många piercings har du? Ett stycke sådant, såvida öronen ej räknas
Hur många tatueringar har du? Två
Två saker du skulle vilja ha: Pengar och en lekkamrat
Något alla vet om dig: Att jag är social
Vad blir du glad av? Omtanke, shopping och kramar
Vad gör du när du blir ledsen? Skriver och överanalyserar
Vad är det första du köper när du varit pank länge och får pengar? Mat och smycken
Favoritpasta: Spiralpasta
Vad var det senaste olagliga du gjorde? Cyklat på E4:an?
Vad längtar du till? En varm kram
Favoritsnabbmatställe: Max
Vad har du i glaset? Vatten
Bästa hang-outet: Hemma med Ciccie och ett glas vin+brie
Favoritte: Jordgubbsteet Marcus hade förut
Favoritglass: Rocky Road (inte den Svenska varianten)
Vilken film får dig att gråta? Höstlegender (det är fulgråt på hög nivå)
Vad är skönhet? Egenhet
Vad är lycka? Detaljer
Om du fick 1 miljon, vad skulle du göra då? Betala av alla lån, åka på semester och bjuda med alla mina käraste
När grät du senast? Minns ej
När skrattade du senast? Idag
Vad är du rädd för? Att överges
Favoritmat: Allt mor lagar
Frisyr: Kort, lockigt halvuppsatt. Sött
Vacker människa: Mången
Klok människa: Mor min
Meningen med ditt liv: Måste allt ha en mening hela tiden? Ibland måste man inte förklara allt, bara låta det vara och njuta av det
Vad åt du till frukost? Ostmackor med kaffe
Vem tycker du synd om? Folk som lider
Vem tycker synd om dig? Det är väl ett par tre stycken
Vem tycker inte om dig? Jag håller inte koll på det
Gillar du svarta kläder? Duger, gillar nog kläder med lite roligare färger mer
Vem hade du senast en seriös pratstund med? Dennis
Brukar du svära mycket? En del
Största misstaget som du begått? Han
Är du kär? Nej
Vill du gifta dig? Jadå
Hur tidigt stiger du upp? Varierar något så fruktansvärt
Gillar du att slåss eller? Nej
När var du senast riktigt full? April någon gång
Hur många timmar sover du per natt? Varierar
Saknar: USA
Favoritserie: Family Guy
Gröna eller röda äpplen? Gröna, Granny Smith
Senaste hångel? Marcus, skulle jag tro
Bra film du sett nyligen: Oj, kan inte komma på nån
Har du raggat på internet? Mja
Bästa barnprogrammet: Barney
Kärleken: Gör en blind och dum
Nämn något som gjorde dig glad igår: Dane Cook
Vad gjorde du kl 08 imorse? Sov
Vad gjorde du för 15 min sedan? Skickade sms och klappade katten
Vad har du druckit idag? 2 koppar kaffe, litervis med vatten och ett glas rödvin
Vad var det senaste du åt? Thaimat, jag lagat
Vad var det senaste du köpte? Mjölk
Vad är det för färg på din ytterdörr? Ek
Vad är det för väder hos dig nu? Mörkt och varmt
Godaste glassmaken? Rocky Road
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Nej, lust vid första ögonkastet - ja. Dock inte kärlek
Drömmer du mardrömmar? Ibland
Trivs du med ditt jobb? Jobbar ej, just nu
Favoritlåt just nu? Little green bag - George Baker Selection
Vad gör dig glad just nu? Musiken
Vad ska du göra härnäst? Leka lite med katten, dricka rödvin och kolla lite på tv
Höger el vänsterhänt? Höger
Humör just nu? Smådeprimerad och förkyld
Hur många kuddar sover du med? En
Morgon eller nattmänniska? Så länge jag får sova så kvittar det när jag vaknar
Vad är viktigast för dig? Att jag inte blir för stationerad på en plats
Är du kittlig? Ja, överallt
Snarkar du? Händer
Stjärntecken? Skytten
Äckligaste insekten? Kackerlackor och ekoxar
Stökigt eller välstädat? Hmm, tough one. Välstädat, så änge jag slipper städa
Längtar du mest efter nu? Pengar
Favoritfärger: Rosa och orange
Framtidsplan: Bli lyxhustru alternativt gymnasielärare
Tre prylar till en öde ö: Köttyxa, tändare och sällskap
Är du vegetarian eller vegan? Ingedera
Hur många har du kysst? En dröse
Hur många piercings har du? Ett stycke sådant, såvida öronen ej räknas
Hur många tatueringar har du? Två
Två saker du skulle vilja ha: Pengar och en lekkamrat
Något alla vet om dig: Att jag är social
Vad blir du glad av? Omtanke, shopping och kramar
Vad gör du när du blir ledsen? Skriver och överanalyserar
Vad är det första du köper när du varit pank länge och får pengar? Mat och smycken
Favoritpasta: Spiralpasta
Vad var det senaste olagliga du gjorde? Cyklat på E4:an?
Vad längtar du till? En varm kram
Favoritsnabbmatställe: Max
Vad har du i glaset? Vatten
Bästa hang-outet: Hemma med Ciccie och ett glas vin+brie
Favoritte: Jordgubbsteet Marcus hade förut
Favoritglass: Rocky Road (inte den Svenska varianten)
Vilken film får dig att gråta? Höstlegender (det är fulgråt på hög nivå)
Vad är skönhet? Egenhet
Vad är lycka? Detaljer
Om du fick 1 miljon, vad skulle du göra då? Betala av alla lån, åka på semester och bjuda med alla mina käraste
När grät du senast? Minns ej
När skrattade du senast? Idag
Vad är du rädd för? Att överges
Favoritmat: Allt mor lagar
Frisyr: Kort, lockigt halvuppsatt. Sött
Vacker människa: Mången
Klok människa: Mor min
Meningen med ditt liv: Måste allt ha en mening hela tiden? Ibland måste man inte förklara allt, bara låta det vara och njuta av det
Vad åt du till frukost? Ostmackor med kaffe
Vem tycker du synd om? Folk som lider
Vem tycker synd om dig? Det är väl ett par tre stycken
Vem tycker inte om dig? Jag håller inte koll på det
Gillar du svarta kläder? Duger, gillar nog kläder med lite roligare färger mer
Vem hade du senast en seriös pratstund med? Dennis
Brukar du svära mycket? En del
Största misstaget som du begått? Han
Är du kär? Nej
Vill du gifta dig? Jadå
Hur tidigt stiger du upp? Varierar något så fruktansvärt
Gillar du att slåss eller? Nej
När var du senast riktigt full? April någon gång
Hur många timmar sover du per natt? Varierar
Saknar: USA
Favoritserie: Family Guy
Gröna eller röda äpplen? Gröna, Granny Smith
Senaste hångel? Marcus, skulle jag tro
Bra film du sett nyligen: Oj, kan inte komma på nån
Har du raggat på internet? Mja
Bästa barnprogrammet: Barney
Kärleken: Gör en blind och dum
Nämn något som gjorde dig glad igår: Dane Cook
Vad gjorde du kl 08 imorse? Sov
Vad gjorde du för 15 min sedan? Skickade sms och klappade katten
Vad har du druckit idag? 2 koppar kaffe, litervis med vatten och ett glas rödvin
Vad var det senaste du åt? Thaimat, jag lagat
Vad var det senaste du köpte? Mjölk
Vad är det för färg på din ytterdörr? Ek
Vad är det för väder hos dig nu? Mörkt och varmt
Godaste glassmaken? Rocky Road
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Nej, lust vid första ögonkastet - ja. Dock inte kärlek
Drömmer du mardrömmar? Ibland
Trivs du med ditt jobb? Jobbar ej, just nu
Favoritlåt just nu? Little green bag - George Baker Selection
Vad gör dig glad just nu? Musiken
Vad ska du göra härnäst? Leka lite med katten, dricka rödvin och kolla lite på tv
Höger el vänsterhänt? Höger
Humör just nu? Smådeprimerad och förkyld
Hur många kuddar sover du med? En
Morgon eller nattmänniska? Så länge jag får sova så kvittar det när jag vaknar
Vad är viktigast för dig? Att jag inte blir för stationerad på en plats
Är du kittlig? Ja, överallt
Snarkar du? Händer
Stjärntecken? Skytten
Äckligaste insekten? Kackerlackor och ekoxar
Stökigt eller välstädat? Hmm, tough one. Välstädat, så änge jag slipper städa
Längtar du mest efter nu? Pengar
Fyfan
Halloj alla,
Nej jag börjar just undra om jag inte borde uppsöka läkare. Mitt huvud snurrar, allt snurrar, och jag är illamående. Ruskigt illamående. Vaknade imorse och det kändes som om allt bara zoomades ut när jag tittade på det. Det tappar fokus, eller ja. Det känns som om jag är drogad. Känns läskigt. Har sovit middag, stått i här som sjutton med besök till Tyresö C och tvättstuga men det händer inget. Huvudet snurrar hela tiden. Känns fruktansvärt jobbigt :(
Ska nog snart röra på mig, det börjar ju bli sent men man undrar just vart huvudet tagit vägen. När allt bara rör på sig. Men som Ciccie säger, jag har min period. Och då brukar det mesta snurra. Men idag var utom allt vad normalitet är. Aldrig vart med om det här, att allt bara snurrar hela tiden. Huga.
Idag har jag vart, igår med för den delen, hos M. Jaja, jag vet. Men jag har saknat honom, och det känns otroligt skönt att vakna upp bredvid honom om morgnarna. Och vi funkar ju nu, så som vi har det. Att hänga, och pussas lite. Känns otroligt mysigt att ha honom där när man ska somna och ännu mysigare när man vaknar. Men det är väl så. Ibland funkar allt utom tiden och ibland funkar tiden men inte allt det andra. Vi är dock kopiöst duktiga på att gå om varandra, och just nu känns det bara otroligt skönt. Ovisshet kan fungera lite av och till. Just nu funkar det bra. Att gå runt i ovisshet och bara njuta av tiden känns för första gången väldigt bra. För jag trivs i vår relation så som den är nu. Oavsett vad det är för en relation.
Nu ska jag sätta mig på golvet och lyssna till musiken som spelas, eftersom Guitar Hero II inhandlades idag och M och Christoffer sitter och försöker sig till att bli gitarrhjältar. Och sen blir det nog till att krama kudden en sväng.
/Belma
Ett skepp kommer lastat!
Halloj alla,
Nu sitter man här i ett ganska tomt rum. Jag har burit ut allt i korridoren i väntan på lastbilen. Idag flyttas det. Herregud. Ågren är närvarande. Hela jag är öm känns det som. Sinnessjukt, lite som i tonåren när man utvecklades. Sjukt. Men det släpper väl tids nog. Jag är lycklig och olycklig på en och samma gång, och väldigt spänd. Tänk. Snart delar man hem med en annan människa. Det känns överväldigande. På ett ambivalent sätt. Ciccie är nog den allra bästa kombon man kan hitta men ändå funderar jag på hur kul jag är att bo med. Jag som har mina små scheman, jag som sitter uppe nätter i ända kollandes på serier eller film. Jag lyssnar på min musik högt och älskar att sjunga med. Jag klär mig otroligt ocharmigt när jag är ensam och struntar ibland att sminka mig i flera månader. Det kan man kanske inte längre göra. Om hon ska ha folk över kan jag kanske inte se så oanständig ut längre. Och vice versa. Eller är det bara jag som har fördomar? Jag som blivit för hispig över småsaker? Det återstår väl att se hur det här funkar. Men båda vi två är glada över sällskapet och jag tror att med lite kompromissande kommer det funka galant för oss två att bo ihop.
Oss tre, rättare sagt. Lillkillen får vi ju inte glömma :) Han kommer troligtvis imorgon. Herregud, jag har haft så fullt upp på sistonde att jag nästan lyckats glömma bort min lilla söta lillkille. Fy farao, vad det varit mycket på sistonde. Otroligt mycket som hänt, många omställningar. Mycket som blivit ställt på ända. Men jag känner att jag kommit tillbaka ändå, trots fallen. Och fallen har varit SÅ många. Herregud. Åh herre min Gud vad många de varit. Och hade de inträffat i ett annat skede i mitt liv hade jag kanske inte kunnat återhämta mig. Nej, jag är säker på att jag inte hade kunnat det. För det var verkligen kaka på kaka där ett tag. Ett långt tag. Fortfarande käkar jag en del av dem kakorna, men stapeln har blivit mindre. Jag har tagit tag i saker kontinuerligt, inte väntat till sista sekund och hoppats på det bästa. Utan verkligen tagit tjuren vid hornen och tagit itu med smutsgörat allteftersom det uppkommit. Och jag känner mig mäkta stolt.
Jag känner inte att jag förlorat något, istället känner jag mig himla stark som orkat. Ja, faktiskt. Jag har varit jätteduktig. Och hanterat saker på ett vuxet sätt. Den leende hämnden. Tack Mona Sahlin som satte namn på det hela. Jag läste det på tåget, den leende hämnden och det fastnade. För som bekant fastnar vissa saker, först på ett obetydligt plan men sen börjar man fundera och plötsligt har man fått en definition på en mäkta stark känsla. Den har börjat.
Den leende hämnden.
/Belma
What if...
In media res...
Jag vet egentligen inte alls vad jag ska skriva, men jag måste få skriva. Bara få ur mig all den här jävla kvasi-ångesten över all idioti. Fast jag har inte ångest, inte som jag haft förut. Inte alls. Förr hade jag sån där överväldigande ångest, panik. Man undrade över om det över huvud taget fanns en morgondag och om så om den överhuvudtaget var värd att uppleva. Man nu... Nu är det mer en form av ambivalens, jag vet inte hur jag ska känna. Hur jag VILL känna. Jag vet inte om jag ska vara arg, eller om jag ska skita i allt helt.
Och mitt i allt detta, finns den obeskrivbara glädjen jag känner inför flytten och bebisens ankomst. Nästa helg är det som gäller, då flyttas det in och bebisen ska hämtas hos sin pappa. Min lillkille. Jag längtar något så fruktansvärt. Det är många känslor i omlopp nu, som snöflingor i en virvelvind. Och jag lever, men den där ambivalensen. Fyfan, den kommer bli min död. Jag måste bestämma mig för vad JAG vill, och hur JAG vill att saker ska vara. Inte lyssna på råd utifrån, inte ändra min åsikt för att passa in i mallen. Jag är trött nu, på allt sånt där. Och denna gången har jag alla medel som krävs för att stå på mig. Enough is enough. Fast jag vet som bekant inte vad jag vill, och det skrämmer mig att veta att jag kan ändra på precis allt. Nu finns inte längre behovet att fly, jag har hittat min plats här. Med Ciccie och Cicero. Tre musketörer, nästan.
Fantastiskt, när allt sakta börjar ordna upp sig. Boendet, sällskapet, livet... bara kärleken kvar. Sen, sen har jag allt. Men jag har inte tur i kärlek, har aldrig haft. Och heller inte i spel. Måste ha undgått att dyka upp i den utlottningen. Så nu får jag göra det bästa av det jag fått. Bli kär i min lillkille och nöja mig med honom. Men visst är han söt?! Han är den gulligaste lilla kissen jag sett på år och dar. Och jag vet att jag tjatar men jag är bara så kär. Och längtar. Jag vill ha honom NU! Men nästa helg, då jäklar, då kommer bebisen hem.
/Bell
Horace Cicero Grisen
Halloj alla,
Japp, så ska knodden heta. Min lillkille :)
Idag är en udda dag, den första nästintill ångestfria dagen sen jag fick reda på sanningen. Känns skönt, att känna att det som varit är över. Det angår inte längre mig. Han är inte längre min, och problemen vi en gång haft är numer deras. Eller ja, jag vet inte om de har några problem. Hoppas det där går mer smärtfritt än det gjort mellan oss två. Men jag är nöjd med resultatet. Jag är med katt och nu har jag en lillkille att ge all min kärlek. Denna gången kommer jag få tillbaka kärlek, och den biten känns faktiskt väldigt betryggande. Att inte längre ösa ner en massa tid och engagemang i ett bottenlöst hål. No offense, men det är så det har varit. Men aldrig mer. Och det känns skönt på sätt och vis :) Vi kan gå vidare som vänner, jag kommer aldrig att glömma och aldrig heller att förlåta. Men jag kan leva med det just nu. Senare får vi se hur det går, men just nu... spelar det ingen roll. För det där har ingen vikt i mitt liv, och det är inte värt uppmärksamheten. Inte värt tiden, ni två är inte värda min tid. Nej, istället ska lillkillen få uppsluka mig och all min energi och jag längtar som en tok. Min lilla bebis :)
/Bell
Boende?
Ditt boende
- Hur bor du? [lägenhet, hus, studentkorridor etc] Vilken våning & vilken storlek? Med vem? [djur, människor etc.]
Studentkorre, eget badrum, 19 kvm, tredje våningen. - Hur många ggr i ditt liv har du flyttat? Av vilken anledning? Om ej, skulle du vilja flytta? Varför/varför inte?
Jag gillar liv och rörelse, och förändringar. Jag har bytt boendemiljö så många gånger att jag ärligt talat tappat räkningen. Anledningarna har varit många, alltifrån krig till tristess och dåliga grannar. - Hur gammal var du när du flyttade hemifrån? / När tror du att du kommer att flytta hemifrån?
Det där har gått i omgångar. - Var du än bor, har du någon kontakt med grannarna? På vilket sätt? Varför/varför inte?
Ja, jag har haft vinkvällar med grannarna och sett på film ihop. Men det blir så i korridorsboende- situationer. Mer eller mindre påtvunget. - Vad har du av följande: [Badkar/dusch], [balkong/altan/uteplats/trädgård], [kök/kokvrå/annat], [antal toaletter?]
Badkar.
Delad balle.
Delat kök.
Ett badrum.
An offer I couldn't refuse
Halloj alla,
Vilken magisk dag jag haft idag. Först var päronen och jag och shoppade lite i Gnesta och for strax därpå ut till Trosa, där solen sken och vattnet glittrade sådär som det ska om somrarna. Vi strosade runt bland gamla hus och små marknadsplatser, längs med ån och in på de små turiststråken. Jag blev förälskad och insåg snabbt att jag ville spendera fler dagar i den underbara staden (med det roliga namnet). Jag blev kär, och jag tror jag kommer flytta ut dit så fort jag får tillfälle till det. Om inte fortare än så. Fyfan vilket underbart ställe. Om ni inte haft tillfälle att besöka staden än, ta er tiden. Det är värt en omväg.
Sedan for vi hem efter en kort shoppingrunda i Trosa och far grillade medan mor och jag fixade med annat. Vi tog en långlunch ute på verandan och kikade ut över Kyrksjön, där vattnet var relativt lugnt med tanke på att det faktiskt blåste ute. Efter maten diskuterade vi semestrar och min käre far kände att han var extra generös och erbjöd mig en semester. Jag ska bara hitta vart jag vill åka och hur länge jag vill stanna, han och mamma betalar och står för "veckopengen" jag ska ha med mig dit.
Nu sitter jag och letar resor nästintill lite maniskt och småkollar på tv. Ska nog ta mig en glass och gå ut på verandan igen. Kika ut över vattnet och fundera vidare på vart jag vill ut och resa, vad jag vill se och uppleva och vilken strand jag vill ligga och pressa på.
/Bellis
Skrivande på hög nivå
Halloj alla,
Aktiviteten har avtagit något, på denna blogg. På den andra med. Men jag har fullt upp med annat just nu. Hänger mycket i Sthlm, med M och päronen. Och Ciccie :) Har alltid så nedrans kul med henne, så det faller sig rätt naturligt att man umgås en hel del då. Allt går rätt bra just nu. Inga överraskningar inga konstigheter. Och jag är lika solbränd som en köttbulle i en stekpanna. Förut agerade jag räka, för jag bara lyste rött men det har lagt sig, tack och lov. Nu sitter jag hemma hos min söta M och skriver lite, sen ska jag nog ta mig ner till päronen och bada lite. Känns skönt att veta att man snart får ta årets första dopp i poolen :) Har saknat det.
Borde börja jobba på måndag, vilket jag troligtvis börjar göra. Ska bli rätt nice. Behöver pengarna mer än en genomsnittsbjörn (Yoggi Bear- refering, för dem som glömt). Annars händer inte mycket fram till den 19/6 då jag och bror ska ner till Malmö och vara där i en vecka. Bara fira semester och annat skoj. Träffa folk man inte sett på ett tag, mest släktingar men också Rouaa vars tatuering jag är väldigt sugen på att inspektera ;P
Men nu ska jag gå ut till köket och fixa mig en macka eller två och fortsätta på mitt arbete. Det tar aldrig slut, mest för att jag inte börjar med att ta itu med det. Heh!
To the Batmobile!
/Belma
Aktiviteten har avtagit något, på denna blogg. På den andra med. Men jag har fullt upp med annat just nu. Hänger mycket i Sthlm, med M och päronen. Och Ciccie :) Har alltid så nedrans kul med henne, så det faller sig rätt naturligt att man umgås en hel del då. Allt går rätt bra just nu. Inga överraskningar inga konstigheter. Och jag är lika solbränd som en köttbulle i en stekpanna. Förut agerade jag räka, för jag bara lyste rött men det har lagt sig, tack och lov. Nu sitter jag hemma hos min söta M och skriver lite, sen ska jag nog ta mig ner till päronen och bada lite. Känns skönt att veta att man snart får ta årets första dopp i poolen :) Har saknat det.
Borde börja jobba på måndag, vilket jag troligtvis börjar göra. Ska bli rätt nice. Behöver pengarna mer än en genomsnittsbjörn (Yoggi Bear- refering, för dem som glömt). Annars händer inte mycket fram till den 19/6 då jag och bror ska ner till Malmö och vara där i en vecka. Bara fira semester och annat skoj. Träffa folk man inte sett på ett tag, mest släktingar men också Rouaa vars tatuering jag är väldigt sugen på att inspektera ;P
Men nu ska jag gå ut till köket och fixa mig en macka eller två och fortsätta på mitt arbete. Det tar aldrig slut, mest för att jag inte börjar med att ta itu med det. Heh!
To the Batmobile!
/Belma
En helg i Uppsala
Halloj alla,
Ja, här sitter man. Ännu en ensam helg i Uppsala. Med en massa måsten som bara väntar på att bli omhändertagna. Men det blir nog inte av. Inte idag i alla fall. Nej, idag är min dag. Jag får ta en hel dag och göra som jag vill. Det behövs. Så jag vaknade tidigt, skrev en tenta och sen började min dag. Med en tur ut till IKEA, en tupplur och sedan en lång promenad och en lika lång cykeltur. Nu sitter jag här med Bo Kaspers, en Zingo och lite popcorn. Ja, så har min, MIN, dag sett ut. Och för första gången på flera månader saknar jag inte Stockholm. Nej, jag trivs i Uppsala idag. För solen sken, värmen var hög och dagen... den var stilla.
Jag tror jag måste införa en dag i veckan då jag får göra precis som jag vill. Där det inte finns några måsten, inget man bör eller ska göra. Istället bara ta en time out och bara vara jag. För i slutändan är det faktiskt det enda sällskapet jag är helt och hållet mig själv i. Ett bra sällskap, där man kan göra som man själv vill utan att någon dömer en. För jag är rätt obekväm i andras sällskap. Alla andras. Nej, förresten. Inte i brorsans. Alla andras, men inte kinesens. För han är ju ändå min bror. Alla andra, inklusive päronen, är folk. Men brorsan, han är brorsan. :) Honom kan man kommentera allt med, att äckla sig och sen skratta åt det, spola fram och tillbaka i filmer och serier. Skratta åt samma skämt, om och om igen. Jo, min bror är den enda människan jag är mig själv med. Alla andra är lite som statister... som man spelar en roll med/mot. Men aldrig riktigt släpper in på livet. Nej, brollan han är bäst på att låta mig vara mig. Tack för det :)
/Belma
Femdefence
Halloj alla,
Jag surfade lite och stötte på en sida som gjorde reklam för något som kallades FemDefence, den tampongliknande självförsvarsprodukten. Bara synen på saken gjorde mig smått illamående, sen såg jag reklamfilmerna. Det fanns tre stycken på sidan och den lunch jag just fått i mig verkade sakna tallriken för den var på vandringsfärd uppåt, kändes det som.
Måhända att det bara var ett konstprojekt som skulle uppmuntra till diskussion men hela idén måste ju ha uppkommit någonstans och det är denna tanken som gör mig mörkrädd. Hur kan någon alls komma på en sak som denna och vad skulle syftet vara? Det skyddar ju inte mot något, du blir ju fortfarande övergripen och resultatet kanske blir värre än vad det hade behövt vara.
Jag sökte mig till vett, eller den plats där jag trodde vett fanns att finna, istället möts jag av mer vanvett. Mer ilska och oförståelse, mer... idioti! Kommentarerna, breven, som folk skickat in som efterfrågar produkten. Det skrämde mig mest. Lovprisningarna. Jag vet inte vart vårt samhälle är på väg, men just nu känns vägen dit väldigt skakig och jag vet ärligt inte om jag gillar den här karusellen. Den skrämmer mig och lämnar mig så väldigt illamående. Att människor slutat resonera verkar vara ett faktum numer, inte ett undantag till regeln.
Det har helt spårat ur. Viljan att hämnas. Hämnas på någon, något, ja... vad som helst egentligen. Bara så man får ut sina egna frustrationer, sin egen bitterhet. Jag påstår inte att våldtäkt är okej. Jag kommer aldrig att påstå något sådant, för den idén existerar inte i min värld. Men att möta idioti med mer idioti gör inte saken bättre. Det sägs att man inte ska resonera med en idiot för han kommer dra ner dig till sin nivå och sedan vinna på erfarenhet. Den tanken ger mig ro, det är ju helt sant. Man kan inte vinna mot idioter, istället ska man försöka likvidera dem som man gör med alla andra saker som är fel.
Att marknadsföra sitt konstprojekt var okej, men att aldrig skriva ut att det bara är ett projekt som inte är menat vara riktigt bör ses som ett brott. Missvisande marknadsföring. Eller hur? Eller är jag ensam i mitt korståg mot denna groteska idén?
Jaja, alla har sin egen åsikt i ämnet. Jag ger er bilden och genom den länkar jag till projektets hemsida. Jag uppmanar er att titta på filmerna och läsa gensvaren på dem. Har jag fel så har jag, men uppfattning är som sådan. Jag tror inte man ska föröka svara på våld med våld, istället ska man jobba på att det våldet aldrig behöver ske... Dessa situationer ska aldrig uppstå, och gör de ändå det behöver de inte bli ännu mer dramatiska för offret. Att se ens överfallare ligga och blöda över hela en själv och även sig själv lär inte göra någon människa tryggare. Och om det är adrenalinet berövaren är ute efter lär han få det ggr två i den situationen. Så mycket adrenalin i en redan instabil varelse är ett matteproblem alla kan lösa snabbt på fingrarna. Det är först då man inser vad uttrycket "på fel plats vid fel tidpunkt" syftar till.
Those were my two cents.
Jag surfade lite och stötte på en sida som gjorde reklam för något som kallades FemDefence, den tampongliknande självförsvarsprodukten. Bara synen på saken gjorde mig smått illamående, sen såg jag reklamfilmerna. Det fanns tre stycken på sidan och den lunch jag just fått i mig verkade sakna tallriken för den var på vandringsfärd uppåt, kändes det som.
Måhända att det bara var ett konstprojekt som skulle uppmuntra till diskussion men hela idén måste ju ha uppkommit någonstans och det är denna tanken som gör mig mörkrädd. Hur kan någon alls komma på en sak som denna och vad skulle syftet vara? Det skyddar ju inte mot något, du blir ju fortfarande övergripen och resultatet kanske blir värre än vad det hade behövt vara.
Jag sökte mig till vett, eller den plats där jag trodde vett fanns att finna, istället möts jag av mer vanvett. Mer ilska och oförståelse, mer... idioti! Kommentarerna, breven, som folk skickat in som efterfrågar produkten. Det skrämde mig mest. Lovprisningarna. Jag vet inte vart vårt samhälle är på väg, men just nu känns vägen dit väldigt skakig och jag vet ärligt inte om jag gillar den här karusellen. Den skrämmer mig och lämnar mig så väldigt illamående. Att människor slutat resonera verkar vara ett faktum numer, inte ett undantag till regeln.
Det har helt spårat ur. Viljan att hämnas. Hämnas på någon, något, ja... vad som helst egentligen. Bara så man får ut sina egna frustrationer, sin egen bitterhet. Jag påstår inte att våldtäkt är okej. Jag kommer aldrig att påstå något sådant, för den idén existerar inte i min värld. Men att möta idioti med mer idioti gör inte saken bättre. Det sägs att man inte ska resonera med en idiot för han kommer dra ner dig till sin nivå och sedan vinna på erfarenhet. Den tanken ger mig ro, det är ju helt sant. Man kan inte vinna mot idioter, istället ska man försöka likvidera dem som man gör med alla andra saker som är fel.
Att marknadsföra sitt konstprojekt var okej, men att aldrig skriva ut att det bara är ett projekt som inte är menat vara riktigt bör ses som ett brott. Missvisande marknadsföring. Eller hur? Eller är jag ensam i mitt korståg mot denna groteska idén?
Jaja, alla har sin egen åsikt i ämnet. Jag ger er bilden och genom den länkar jag till projektets hemsida. Jag uppmanar er att titta på filmerna och läsa gensvaren på dem. Har jag fel så har jag, men uppfattning är som sådan. Jag tror inte man ska föröka svara på våld med våld, istället ska man jobba på att det våldet aldrig behöver ske... Dessa situationer ska aldrig uppstå, och gör de ändå det behöver de inte bli ännu mer dramatiska för offret. Att se ens överfallare ligga och blöda över hela en själv och även sig själv lär inte göra någon människa tryggare. Och om det är adrenalinet berövaren är ute efter lär han få det ggr två i den situationen. Så mycket adrenalin i en redan instabil varelse är ett matteproblem alla kan lösa snabbt på fingrarna. Det är först då man inser vad uttrycket "på fel plats vid fel tidpunkt" syftar till.
Those were my two cents.
/Belma
Förberedelser
Halloj alla,
Skön morgon jag har haft. Äntligen. Och början på denna eftermiddagen med.
Medan Marcus ligger och sover (än!) har jag hunnit förbereda större delen av min första tyskalektion, druckit en kopp kaffe och ätit frukost i lugn och ro. De senaste dagarna har varit väldigt lugna och sköna. Med mycket film och ännu mer fikande och socialisering. Igår firade J sin 18-års dag och jag missade den, det är väl det enda som jag känt varit tråkigt. Dels för att jag ville vara med och dels för att jag hade fått en rosa ballong med mitt namn på. Men jag hoppas festen var den bästa någonsin och att ni hade kul =)
Idag ska jag fortsätta läsa i tyskaboken och skriva fler anteckningar så man inte står som ett fån inför barnen sen och inte kan svara på de frågor de har att komma med. Och jag måste säga det, att det känns mäkta skönt att få komma ut till skolan och göra det man gör bäst: undervisa. Det som man sen förvisso kommer spendera nästkommande 40 åren med att göra. Men jag trivs där framme vid 'katedern', jag känner mig som hemma där. Redan. Och med lite mer rutin och vana, lite mer kunskap och erfarenhet tror jag att varje dag kommer bli en fin upplevelse. Och jag tror att ni andra damer och herrar som ska bli eller redan är lärare delar min tanke där; att få lära ut och se hur barnen tar åt sig av all ens kunskap lyfter en. Väldigt mycket.
Jaja, jag ska inte filosofera hela dagen, istället ska jag hälla upp en till kopp kaffe och sätta mig med lite mer tyska och kanske en film senare.
/Bellis
Wild Hogs
Jag ville bara flika in att jag just såg filmen Wild Hogs:
Jag skrattade så mycket att jag blev illamående. Oftast gråter jag, men nu fick jag ont i magen och smått illamående. Jag tror inte jag skrattat så kopiöst mycket någonsin.
Se den!
/Bell
Kinesen
Halloj alla,
Jag sitter just och laddar upp foton för framkallning. Och inser att kinesen växt till sig som fan, imorgon fyller han dessutom 17 år. Vad fasen hände?! Ena dan är han en knodd som irriterar en och imiterar en, andra dagen är han mest irriterande och halv-vuxen... Huu vad de växer upp snabbt, de små knoddarna. Och jag tror alla storasyrror inser det någon dag, att lillebrorsan (i mitt fall kinesen) inte längre är den där knodden man kan köra med hursomhelst. Här kommer korten, som han troligtvis kommer vilja strypa mig för. :D
Varför jag kallar honom kinesen...
Min personliga favorit :)
Några dagar äldre, jag ser givetvis helt keiko ut... Men allt för konsten
Knodden börjar växa till sig...
Själafallet ska jag grimasera, OCH ha en ful frisyr
Plötsligt är han lika lång som jag, what the hell?!
Temat verkar vara ghetto, eller något... Men som alla vita människor, verkar de rätt lost
Knodden växer till sig som fan, fortare än ögat...
Och plötsligt är det jag som blir knodden och spargrisen i familjen...
Hah, det var min hommage till kinesen :) Min favoritbror...
Info från din mobil
1) Vad har du för ringsignal på mobilen?
Super Mario Theme
2) Vem ringde du senast?
Mamma
3) Från vem missade du senast ett samtal?
Marcus
4) Vad står det i det senaste sms:et du fick?
"Dobro ofarban altan. Tacksimir"
Lite lätt översatt:
"Altanen ser jättebra ut, bra målat. Tack"
PS. Ni glömmer väl inte hejja DS
Sommarjobb?
Halloj alla,
Ja, nu börjar det sakta bli sommar. Vädret vänder konstant, men jag känner det i luften. Ni vet den där härliga spänningen, när alla väntar på att få ledigt. Egentligen har man inte ledigt, men alla de åren i grundskolan har lämnat djupt rotade rutiner. Alla vill ha ledigt under sommaren, resa till ett land ännu varmare än det man själv håller till i. Man vill ha förändring, konstant. Hela sommaren brukar vanligtvis vara en upplevelse i sig, inbäddad i någon slags värmeslöja. Då allting plötsligt känns så mycket bättre. Alla människor känns vänligare och dagarna, inte bara känns utan, är längre.
Men i sommar vill jag inte ha ledigt, och jag vill helst undvika att sitta på samma kontor som jag gör resten av året. Istället vill jag åka utomlands och jobba. Och det är väl där jag är nu. Jag satt halva natten igår och sökte diverse sommarjobb i Turkiet, Cypern, Irland och USA. Och jag hoppas för allt i världen att jag får napp någonstans. Dels för att jag behöver pengarna, men också för att jag behöver upplevelsen av att vara borta men ändå göra något. Så nu sitter jag och håller alla tummar jag har för att detta ska gå vägen.
Förvisso uppstår en del problem, dels att jag ska flytta mitt i alltihopa och dels så blir M kvar alldeles ensam här. Och jag alldeles ensam utan honom. Men det är såna smällar jag är beredd att ta. För jag har haft ett väldigt behov av att komma bort från allt, och detta vore ett ypperligt tillfälle att göra just det.
I övrigt mår jag toppen, igår var min turdag deluxe. Jag gick ner på stan med Lina (en polare från kursen) och träffade Julius som insisterade på att jag skulle följa med till mitt gamla jobb och söka att få börja igen. Jag lät mig övertalas och 10 minuter senare hade jag en plats hos MTS igen. Jag och L fortsatte neråt stan, jag sa upp mitt rum här på Kantorn och sen vart vi till Engelska Parken och tog en lång fika och pratade om lite allt möjligt. Sen när vi skulle hem tog jag en sväng förbi stationen och där var min cykel! Nån hade slängt den i böghögen som de många cyklarna ligger i. Jag var extatisk, grävde fram den och cyklade väldigt nöjd hemåt. Senare på kvällen var jag ut och satte upp jobbaffischer på stan.
Bra dag igår. Känns väldigt produktiv. Fasen, jag har i alla fall jobb nu, så jag slipper oroa mig för det i alla fall. Men jag vill ändå åka iväg. Slippa all trubbel, och bara åka och jobba, sen få komma hem till mitt högst ordinarie liv och bara fortsätta där jag lämnade allt. Om nu allt vill följa med, om inte, börjar jag om.
/Belma
PS. Min ålder borde vara 30.6 enligt Sveriges Vuxenpoängsstyrelse: DS.
It's finally time... time to declutter!
Halloj alla,
Jag har äntligen sett den person jag vill se, i spegeln. Gamla goda Belma. Mitt hår har äntligen växt till sig och det som framträder är ett bekant utseende. Det som jag är väldigt bekväm i. Mig själv och mitt relativt långa hår. Jag älskar det, fast samtidigt vill jag klippa av det igen. Jag känner mig mäkta ambivalent i frågan. Men det ska vara så här ett tag. Det ska få växa till sig ordentligt, ner för halva ryggen... Sen får jag resonera kring hur jag ska ha det då. Just nu är det strax under axlarna, så det har en bit att växa :)
Men i samband med att jag börjar hitta tillbaka till personen jag en gång var börjar jag sakta att inse att jag har dragit på mig en hel del saker jag inte behöver. Människor såväl som saker, som bara tar upp tid och plats. Och man blir stressad när man har för mycket onödigt på sin bricka. Jag börjar sakta och säkert inse vad det är jag behöver, nu gäller det att göra upp en plan på hur man tar sig från punkt a till punkt b, på det mest smärtfria sättet. Nu är det dags för en vårstädning.
Jag ska jobba april ut, sen ska jag lägga upp ett nytt schema, på ett nytt jobb med nya utsikter. Och så ska jag flytta, och tatuera mig och planera en resa. Och så ska jag skaffa mig en ny lekkamrat. Någon som är mig lik, på alla plan. Någon med vem jag kan se världen och uppleva livet så som det förtjänar att bli upplevas. Någon som inte sitter hemma och någon som inte super. Det är dags att hitta någon som inte är bunden till enskilda saker, enskilda platser. Men jag vill behålla mina älsklingar, som binder ner mig till mitt liv. Jag vill vara med Marcus, för jag är faktiskt lite smått kär i honom. Och det är en bedrift för mig. För jag är dålig på att bli kär, jag är duktig på att vara passionerad och förälskad men inte kär. Och Frugan vill jag behålla som polare för all framtid för jag älskar hur vi är när vi är tillsammans, men vi vill olika saker känner jag. Du är i den där perioden nu, som jag var i för 2-3 år sen... Men när vi går ut, så gör vi stan osäker på vårt egna lilla vis. Jag kanske behövs ibland, för ibland måste någon se till att du inte ramlar och slår dig :)
Men hur kul allt har varit hittills ska jag äntligen rensa. Rensa ut precis allt skräp! So wish me luck.
/Belma
Aj aj aj
Halloj alla,
I have a bunch of boo boo's. :( Igår var utgångskväll nummer 3 i ordningen, det var himlans trevligt men hela natten låg jag och vred och vände på mig i sängen. Jag sover så dåligt om jag dricker. Och när jag väl somnade låg jag så konstigt så min vänstra axel gör himlans ont. Känns just nu som att det enda jag behöver är en varm kram. Få krypa upp i nån soffa, dra en filt över mig och somna till någon chickflick. Men jag kan inte det, jag har lovat bort mig på middag och så har jag sagt att vi ska ut sen och jag vet inte om jag är så pigg på det.
Jag har visst börjat vänja mig vid mitt s k toffelliv. Att gå och lägga mig runt 22 och vakna vid 6. Att ha ett mer stabilt schema. Att vara mer stabil. Inte flänga runt så mycket. Men jag började sakna det här ständiga festandet, men det var mest för att jag glömde hur det egentligen var och målade upp nån fantasibild av det. Nej, gott folk; det är hög tid för mig med att lugna ner mig lite.
Dags att lägga partykläderna åt sidan, och plocka fram mysbyxorna. Jag trivs ju bättre som hemmaperson än som partypingla. Och det händer ju ändå inget ute som lockar. Man har sett allt två gånger om, gjort allt två gånger om... Nej dags att släppa det där en stund och rå om sig istället. Jag har som sagt köpt träningskort på Friskis och Svettis samt en cykel. Och lägger jag ner hälften så mycket tid på att träna som jag gjort på att festa lär jag må toppen väldigt snart.
Hög tid för ett nytt kapitel. Det här ska vara nyttigare än det förra =)
/Belma
DON'T PANIC
Halloj alla (:
Idag har varit en sån där dag, ni vet, en fantastiskt stillsam dag. Mycket musik, en del kaffe och så inredning hemma. Om det finns bättre saker här i livet, vill jag inte veta vad de är. Så fint allt blir plötsligt, nu är de nya tapeterna är uppe. Och jag som aldrig haft en inflyttnings get-together, ska försöka få ordning på allt så vi alla kan samlas, ta ett glas vin och ta igen. Det är nytt år, och Anne har rätt vi borde träffas lite oftare. Inofficiellt, utanför skolan dvs. För jag saknar er, mina söta damer. (:
Jag har nyligen fått möjligheten att lägga vantarna på Douglas Adams samlade verk, allt t o m Starship Titanic. Och jag kände att det vore skamligt att inte ta sig igenom alla dessa underbara verk, så jag har suttit nätter i ända och läst. Och ju mer Adams man läser, desto mer Adams vill man läsa. Och jag vill passa på att säga att det finns mer till honom än bara Liftarens Guide till Galaxen- samlingen. Och trots att nöjesläsning är så otroligt underhållande kände jag att jag ville ge mig på ett projekt jag la ner för ett par år sen The divine comedy av Dante.
Som akademiker måste man nästan ha tagit sig igenom i alla fall hälften av alla volymerna, för att det ska räknas. Samt att man ska ha läst den otroligt påfrestande och åh så tråkiga On the Origin of Species av allas vår favoritfarbror Darwin. Annars får man ingen credit alls på sofistikerade och överpretentiösa middagar.
Så nu börjar jag om från början, så får vi se vart det leder.
I övrigt händer inte mycket. Skolan har inte kommit igång än, jag letar jobb och går i djupa tankar om framtiden och huruvida jag ska stanna i Sverige i ytterligare ett år eller om det nu verkligen är dags att röra på sig. Om jag ska vara kvar till 2008 eller om jag flyttar efter sommaren. Dock känner jag inte att jag vill fortsätta plugga någon annanstans, utan jag tänkte ta ett års paus och se mig om i världen eller om jag flyttar tillbaks till USA i ett år och jobbar lite. Ja, sånt går jag och funderar på. Och huruvida jag ska få den där utlandstjänsten eller inte.
Segt av Försvaret att inte höra av sig på så lång tid. Mamma påstår att det alltid tar så här lång tid. Men jag är otålig, what can I say?
/Bell
Dessa veckor.
Halloj alla,
Dessa senaste veckorna har varit fantastiska. Många kvällar ute med vänner, många sena nätter på Max. Mycket prat, många tankar, massa musik och framförallt kopiösa mängder öl. Och så alla dessa pojkar. Jag kan inte minnas den gång i mitt liv när jag varit så här lycklig. Eller den gång då jag haft så mycket på min tallrik. Så många nöjen, så många människor, så många bra upplevelser. Så mycket glädje.
Jag känner mig lugn och harmonisk. Det känns som om jag har valt rätt; att stanna i Uppsala. Att inte flytta till USA och plugga där. Uppsala är som en egen värld; inte riktigt kopplad till resten av Sverige. Med alla dessa underbara människor som förvånar gång på gång, med deras generositet. Känslomässig generositet och värme. Man kan inte annat än le var gång man går och lägger sig, när man har en stund att ligga och minnas allt bra.
Jag är lycklig. Riktigt lycklig på ett sätt som jag aldrig upplevt innan. (:
/Bellis
