The Pretentious Illiterate

Halloj alla,

Jag är religiös, nästan, i mitt hat gentemot denna Hallmark-ledda "helgdag". Alla hjärtans dag är ett komersiellt jippo, som aldrig borde blivit till. Men nu är det här, och när jag kom hem väntade blommor på mig vid min dörr. Blommor och choklad, och det sötaste kortet jag någonsin fått. Min sötaste Mackan hade skickat dem, och jag var gladare än alla barn tillsammans på Julafon. Tre röda rosor med långa stjälkar, och så små chokladpraliner. Jag skuttade runt som en liten skolflicka hemma :)
Och han är så bra på kort. Jag trodde alla killar föddes med ett genetiskt fel, så de inte kunde knåpa ihop ett fint kort om deras liv så hängde på det. Men M har motbevisat mig så många gånger nu. Jag vet inte vad jag gjorde rätt i ´mitt förra liv´för att förtjäna denna underbara människa, att få ha honom i mitt liv, men vad det än kan ha varit måste det varit stort. Att få dela sina dagar med en helt perfekt pojke, sånt är få förunnat. Men här ligger jag, lyckligare än någonsin, med en alldeles perfekt liten varelse som älskar mig och som jag älskar mer än livet självt. Min sötaste M.
Jag är dålig på sånt här mooshy mooshy, men jag älskar dig massvis trots att jag ibland är mer hormonell än den mest hormonella tonåringen :P

Hoppas eran Alla hjärtans dag har varit minst lika bra som min och att ni har någon bra att dela den med :) Vänner inklusive, givetvis (:

/Bell